Nytt år och nya skatter, i landet med världens näst högsta skattetryck. 27 kommuner och två landsting kommer att höja skatten, medan endast ett landsting och två kommuner väljer att sänka den.
Kommunalrådet Anders Johansson i Sigtuna är alltså tämligen unik, dessutom är han socialdemokrat och företräder ett parti som knappast går i första ledet för att sänka skatterna. Visserligen är skattesänkningen på tolv öre i Sigtuna kommun blygsam, men Anders Johansson är tveklöst ett föredöme för många andra kommunalråd landet runt.
För det hade varit oerhört enkelt att avstå en skattesänkning och i stället behålla pengarna i den kommunala verksamheten. I Sverige är bevisbördan högre på den politiker som sänker skatten - trots att det är medborgarnas pengar - än på den som höjer den.
Den andra kommun som sänker skatten är Skurup. Den styrande Alliansen kan inte anklagas för att vara radikal; nu handlar det om tre (!) öre. Fast tre öre mer kvar i plånboken på varje intjänad hundralapp är också pengar.
Möjligen handlar det för Skurups del om att försöka profilera sig som en "skattesänkarkommun": inriktningen är att sänka med tre öre under fem års tid. Om fem år ska alltså skatten ha sänkts med - blott - 15 öre.
Den socialdemokratiska oppositionen har kallat treöringen för "trams". Jo, det kan man väl påstå, men den kommentaren och Alliansens extremt blygsamma ambitioner i Skurup illustrerar hur svårt det är att sänka inkomstskatterna ute i kommunerna. Självklart har finanskrisens efterverkningar spelat in, men fenomenet gäller även i goda tider.
Hade inte regeringen beslutat om att höja statsbidragen till kommunsektorn så hade antalet skattehöjare varit betydligt fler. Anders Borg har därmed lyckats bromsa en väntad och större skattehöjarvåg som i sin tur skulle ha minskat effekterna av hans jobbskatteavdrag.
Socialdemokraterna och Thomas Östros gör ett stort nummer av "orättvisan" i beskattningen mellan löntagare och pensionärer på grund av jobbskatteavdraget. Men hur ställer sig då S till de stora skillnader i inkomstbeskattning som beror på var man råkar bo i landet? I konsekvensens namn borde Östros kräva en nationell kommunskattenivå.
Lilla S-styrda Ragunda kommun i Jämtland toppar även nästa år den svenska skatteligan med 34,17 kronor och det moderata Vellinge med sina 28,89 kronor, fortsätter att ha lägst skatt. Det skiljer alltså 5,28 kronor mellan dessa två ytterligheter och flera tusentals kronor om året för en pensionär beroende på var i landet man bor.
Men inget parti kräver någon nationell enhetlig skattenivå av kommunalskatterna, då det i praktiken vore lika med en skrotning av kommunpolitikernas makt. En makt som redan är kraftigt begränsad på grund av alla statliga regelverk man måste följa. Därför är det extra glädjande att Sigtunas socialdemokrater har vågat besluta om en skattesänkning.
