Vad håller de rödgröna på med egentligen? Det går inte en dag utan att Sahlin & Co gör vågmästarfrågan till huvudnummer i valrörelsen och försöker kasta stinkbomben över på borgerlig planhalva. Senast i går krävde Sahlin svar från alliansen om hur de ska hantera SD om partiet blir vågmästare.
Strategin är lika ansvarslös som ologisk. Till att börja med ger man gratisreklam åt SD. Ju mer de rödgröna har spelat på SD-kortet desto bättre har det gått för partiet i opinionsmätningarna.
För det andra är kampanjen helt ologisk. Om de rödgröna är så oroliga för SD-hotet borde de ju uppmana väljarna att rösta på alliansen, som leder stort i alla opinionsmätningar. Bara så kan väljarna rimligen försäkra sig om en majoritetsregering som kan desarmera SD. En knapp rödgrön valseger riskerar tvärtom att leda till just det parlamentariska mardrömsläge som oppositionen varnar för.
De rödgröna vill inte heller kännas vid konsekvenserna av sitt kompromisslösa ställningstagande. Om en majoritetsregering är det enda godtagbara alternativet efter en SD-entré i riksdagen innebär det två saker: om alliansen blir största block, men inte får egen majoritet, måste de rödgröna vara beredda att ställa upp i en borgerlig regering. Och omvänt, om de rödgröna blir största block, men inte lyckas värva över Folkpartiet och/eller Centern, måste de utlysa nyval.
Inte på någon av dessa punkter har de rödgröna lämnat klara besked. Märkligt nog har inte medierna pressat dem på svar heller. Det är dags att få svar på de frågorna nu. Vilket eller vilka av de rödgröna partierna är redo att ansluta sig till en borgerlig regering? Och lovar verkligen Mona Sahlin att utlysa nyval om hennes block efter en valseger inte lyckas få ihop en majoritet? Annars skulle ju de rödgröna göra sig skyldiga till precis det som de anklagar alliansen för - att göra sig beroende av SD:s passiva stöd.
Tar man de rödgrönas argument på allvar inser man hur huvudlös deras kampanj är. Det är inte att ta ansvar för Sverige att formulera stenhårda principer som man inte ens själv är beredd att ta konsekvenserna av.
Att utlysa nyval för att väljarna har röstat "fel" vore ett farligt vågspel. Dels bör man respektera valresultatet, dels riskerar man att reta upp väljarna så att SD får ett ännu starkare stöd i nästa valomgång.
De rödgröna har heller ingen skyldighet att ansluta sig till en högerregering, lika lite som allianspartierna ska tvingas i famnen på Lars Ohly (V). Demokratin mår bra av skillnader. Erfarenheten från övriga Europa visar att det värsta man kan göra är att bilda en storkoalition över blockgränsen för att frysa ut främlingsfientliga partier. Det är som att hälla bensin på eld.
Den enda ansvarsfulla linjen är därför att låta det största blocket bilda regering. Om något parti kan tänka sig att byta block, så är det naturligtvis välkommet. Men förlorarsidans ansvar är främst ett annat - att bedriva en konstruktiv oppositionspolitik så att SD inte ges möjlighet att sabotera.
Det borde inte vara så svårt att enas om.
