Andelen kvinnor i de svenska börsbolagsstyrelserna ökar inte längre, rapporterar DI. Slutmarscherat för jämställdheten? Nej, knappast, men utvecklingen har tagit paus.
I år består, precis som förra året, styrelserna till 23,8 procent av kvinnor. Det har i alla fall hänt en hel del på ett decennium: 2001 var andelen blott 6,1 procent.
Statlig kvotering av kvinnor i privata börsbolag är principiellt fel, varje individ ska bedömas utifrån sina egna kvalifikationer. Men det går inte att blunda för att debatten och de politiska hoten från vänster och höger om en kvoteringslag har haft en pådrivande effekt.
Både Anders Borg och Fredrik Reinfeldt har tidigare flaggat för att en lag kan bli nödvändig om inte näringslivet skärper sig. Fast i höstas så sade moderatstämman nej till kvotering med motiveringen att "statligt påtvingad kvotering inskränker äganderätten." Och moderatledaren kan ju knappast gå emot den egna partilinjen.
Den norska modellen med krav på 40 procent kvinnor i börsbolagsstyrelser är alltså inte aktuell. Det finns också ekonomiska motiv att säga nej till könskvotering, enligt en amerikansk studie, och som nationalekonomen Daniel Waldenström uppmärksammat på bloggen ekonomistas.se.
Forskarna Kenneth Ahern och Amy Ditmar har utvärderat den norska könskvoteringen och fann att en påtvingad ökning av andelen kvinnor med 10 procent ledde till att företagens värde minskade med 12,4 procent. Vidare minskade företagens lönsamhet och kostnadseffektivitet. Waldenström sammanfattar: "Norges lag om könskvoterade styrelser har varit synnerligen dyrköpt."
Möjligen kan denna studie något rubba den etablerade "sanningen" om att fler kvinnor per automatik leder till högre vinster. Orsakssambanden är inte alltid så enkla; det kan ju också vara så att framgångsrika företag är mer benägna att rekrytera kvinnor.
Men när män fortsätter att bara välja män väljer de också bort möjlig kompetens och att minska rekryteringsbasen.
I spåren av finanskrisen har också tesen om att hade det bara funnits (fler) kvinnor i bankstyrelserna så hade spekulationsekonomin bromsats då kvinnor är betydligt mindre riskbenägna än män. Stämmer det? Tankesmedjan SNS slog i går ett slag för Renée Adams och Patricia Funcks intressanta forskning: kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag visar sig tvärtom vara mer riskbenägna än sina manliga kollegor. Kvinnorna är också mer förändringsbenägna och självständiga.
Där fick alltså männen i valberedningarna - som fortsätter att välja män för att de just är riskbenägna något att fundera över.
Sedan kvarstår ett annat problem i kvoteringsdebatten. Den ständiga fokuseringen på styrelsen tenderar att leda bort diskussionen från en av grundorsakerna: erfarenhet som vd eller från någon annan ledande funktion i ett företag är ofta avgörande för att bli aktuell som styrelseledamot.
