Nya siffror från Nationella trygghetsundersökningen visar på en alarmerande otrygghet bland kvinnor. Foto: Ylwa YngvessonNya siffror från Nationella trygghetsundersökningen visar på en alarmerande otrygghet bland kvinnor. Foto: Ylwa Yngvesson
Nya siffror från Nationella trygghetsundersökningen visar på en alarmerande otrygghet bland kvinnor. Foto: Ylwa Yngvesson
Väktare på utsatta badhus, bussar, festivaler med mera skulle också kunna öka skyddet mot sexuella ofredanden. Foto: Alexander Tillheden / STOCKHOLMS STADVäktare på utsatta badhus, bussar, festivaler med mera skulle också kunna öka skyddet mot sexuella ofredanden. Foto: Alexander Tillheden / STOCKHOLMS STAD
Väktare på utsatta badhus, bussar, festivaler med mera skulle också kunna öka skyddet mot sexuella ofredanden. Foto: Alexander Tillheden / STOCKHOLMS STAD

Kvinnors otrygghet är en viktig frihetsfråga

Publicerad

Kvinnors utsatthet för sexualbrott har på kort tid fördubblats. Det är ett stort misslyckande för jämställdheten i Sverige.

Årets upplaga av Nationella trygghetsundersökningen (NTU) innehåller graverande siffror. Siffrorna som presenterades på tisdagen visar på en stor ökning av otrygghet och oro för brott bland svenskarna under det senaste året. Särskilt påtaglig är denna ökning bland kvinnor.

Bland kvinnorna uppger 31 procent att de känner sig ganska eller mycket otrygga – en ökning med sex procentenheter. Var åttonde kvinna i Sverige är så rädd att hon avstår från att gå ut på kvällen. Det är skrämmande siffror.

Framför allt är det unga och äldre kvinnor som oroar sig över att råka ut för överfall. Typiskt sett är äldre kvinnor rimligen rädda för att råka ut för väskryckningar och äldrerån. Men den oro som växer allra snabbast är unga kvinnors rädsla för att bli utsatta för sexbrott, enligt Brås tolkning.

 

Nationella trygghetsundersökningen

Ofta har kvinnors oro förklarats vara överdriven. "Det är män som lever farligt. Kvinnor däremot har inte mycket att vara rädda för - utom möjligen för mannen i det egna hemmet." Men den sanningen har urholkats.

För kvinnors faktiska utsatthet för sexualbrott har fördubblats under senare år. I åldersspannet 16-24 år utsattes hela nio procent av alla kvinnor för någon form av sexbrott under 2015. Nära hälften av de drabbade utsattes mer än en gång. Totalt uppskattar Brå att det skedde 482 000 sexualbrott under 2015. Det är mer än något tidigare år och inbegriper allt från blottning till våldtäkt.

Vi vet också en del annat om dessa brott: 59 procent ägde rum på allmän plats och i 69 procent av fallen var gärningsmannen eller -männen helt okända för offret. Bara i var femte fall var förövaren bekant med offret sedan tidigare.

 

Brottsförebyggande rådet bör ge svar

Vad beror den kraftiga ökningen på? Har det skett ett stort och brett bakslag bland unga män i Sverige i synen på tjejers rätt till kroppslig integritet? Eller sticker vissa miljöer ut? Kan siffrorna påverkas av det stora mansöverskott bland unga som migrationspolitiken har resulterat i?

Svaret på den frågan vet vi inte säkert i dagsläget, men det finns ett akut behov av att ta reda på det. Annars är det svårt att veta vilka åtgärder som behöver sättas in. Är det framför allt förebyggande insatser i skolan för att förändra attityder som krävs? Eller mer riktade insatser?

Och vilka allmänna platser är mest brottsutsatta? Kan ökad polisiär närvaro, trygghetskameror och bättre belysning göra skillnad där? Väktare på utsatta badhus, bussar, festivaler med mera skulle också kunna öka skyddet mot sexuella ofredanden.

Givetvis måste även polisens förmåga att lagföra sexualbrottslingar förbättras och lagrum skärpas. Men man kommer inte ifrån att detta är notoriskt svårupptäckta och svårbevisade brott. Ytterst är kvinnors frihet avhängig att det finns samhälleliga normer som slår vakt om den.

En regering som kallar sig feministisk kan inte låta jämställdhetsdebatten handla om kvotering av styrelser när många kvinnors rörelsefrihet beskärs av rädsla.

 

Läs också:

Sverige har samma pojköverskott som Kina. Vad gör det med ett samhälle?

Övergreppen i Köln vittnar om en vidrig kvinnosyn. Den måste bekämpas även i Sverige.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag