Stavros Louca, succeläraren från tv-programmet "Klass 9a". Foto: Robban Andersson
Stavros Louca, succeläraren från tv-programmet "Klass 9a". Foto: Robban Andersson

Kunskap kostar (1)

Publicerad
Uppdaterad
Lika vanliga som larmrapporterna om svenska elevers usla matematikkunskaper, lika vanliga är larmen från lärarfacken om hur lite lärarna kan räkna med i sina plånböcker. Den senaste rapporten kommer från Lärarförbundet, som huvudsakligen organiserar förskollärare och grundskollärare.
Och jodå, apropå matematiken, visst går det lätt att räkna ut ett visst samband. Om lärarnas löner höjs i förhållande till andra yrkesgrupper kommer fler att vilja utbilda sig till lärare, eller lämna andra jobb för en karriär vid katedern.
Skolpolitiker må prata hur mycket som helst om "vikten av att höja läraryrkets status", men det går inte att skolka från lektionen vid förhandlingsbordet: tjänar inte lärarna tillräckligt bra så uppstår rekryteringsproblem, vilket i sin tur leder till kvalitetsproblem i undervisningen.
Lärarförbundet konstaterar att en gymnasieutbildad elmontör i genomsnitt tjänar 26100 kronor i månaden, medan en grundskollärare har 25700 konor. Privatekonomiskt är det alltså inte speciellt lönsamt att satsa på en drygt fyra år lång lärarutbildning.
Det förhållandet delar dock lärarna med många andra yrken. Och räknar man på livslöner där utbildningskostnaderna, färre inkomstår i arbetslivet plus tunga studielån, räknas in så blir det så kallade akademikerproletariet ännu större.
Lärarförbundet väljer i sin rapport att lyfta fram att de svenska lärarlönerna ligger kvar i botten tillsammans med de slovenska och att det lönar sig att flytta till Danmark.

Men det kanske mest
anmärkningsvärda, om man gräver i lönestatistiken i OECD:s "Education at a glance", är den katastrofala löneutvecklingen efter 15 år i yrket. Under denna tid i klassrummet har en polsk lärare fördubblat sin lön, medan en svensk har fått ynka 16 procent mer av sina arbetsgivare.
Och vilka är då arbetsgivarna? Jo, i de flesta fall handlar det om de kommunpolitiker som i den nyligen avslutade valrörelsen tävlade om att "satsa på skolan". I den senaste avtalsrörelsen ville dessutom samma kommunpolitiker ytterligare försöka reglera och schemalägga lärarnas arbetstider. Javisst, tänk vilken fantastisk metod att göra läraryrket ännu mindre attraktivt.
Det finns dock några ljusglimtar i mörkret. En studie från IFAU, institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, pekar på att konkurrens lönar sig: friskolorna har bidragit till att pressa upp lönerna för gymnasielärarna och även för dem som jobbar på kommunala skolor.
Ska den nya lärarutbildningen bli populär och kunna locka den kategori av begåvade studenter som de senaste decennierna flytt lärarbanan krävs det också en smärre lönerevolution.
Ska Sverige utvecklas som "kunskapsnation" kommer det att kosta. Den notan måste vi alla vara beredda att betala.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag