Kollapsen i Nederländerna blev bara ytterligare en påminnelse: Socialdemokratin är på kraftig tillbakagång i Europa. Här Stefan Löfven som första maj-talar. Foto: JONAS LEMBERG
Kollapsen i Nederländerna blev bara ytterligare en påminnelse: Socialdemokratin är på kraftig tillbakagång i Europa. Här Stefan Löfven som första maj-talar. Foto: JONAS LEMBERG

Kris i hela Europa för Löfvens partikamrater

Publicerad

Kollapsen i Nederländerna blev bara ytterligare en påminnelse: Socialdemokratin är på kraftig tillbakagång i Europa.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Folket i Nederländerna röstade mot högerpopulismen och för ett öppet samhälle."

Så kommenterade utrikesminister Margot Wallström det holländska valresultatet. 

Det är förstås en given kommentar efter ett val där högerpopulisten Geert Wilders ökning blev betydligt mer blygsam än förväntat. Men Wallström undviker den verkliga knallen i valet: den fullständiga kollapsen för hennes partikamrater i PvdA.

De nederländska socialdemokraterna gick från 25 procent av rösterna i förra valet till blott 5,7 procent i onsdagens val. 

Därmed fortsätter socialdemokratiska partier att gå kräftgång i Europa. I Grekland och Polen närmast utraderades socialdemokraterna i de senaste valen, i Storbritannien framstår Labour som chanslöst under Corbyns ledning och i Frankrike försöker inte ens François Hollande få stöd för en andra mandatperiod som president.

Ras för PvdA i Nederländerna

Undantag finns visserligen. I Tyskland har SPD fått ett uppsving i opinionsmätningarna med Martin Schulz som kanslerkandidat. Och här hemma regerar som bekant Stefan Löfven och Socialdemokraterna (om än med opinionssiffror i nivå med partiets sämsta valresultat någonsin).

Men trenden är tydlig. Sedan 2008 har socialdemokratiska partier i Europa tappat en tredjedel av sin röstandel och ligger nu på låga nivåer man inte sett på 70 år.

En viktig orsak är finanskrisen och den efterföljande åtstramningspolitiken som många socialdemokratiska regeringar var nödgade att administrera. Det gav skjuts åt vänsterpopulistiska rörelser, främst i Sydeuropa.

Men statsvetarna har fler förklaringar till tappet, som att andelen som definierar sig som arbetarklass har sjunkit, att högerpartier också har börjat omfamna välfärdsstaten och att partilojaliteten generellt har minskat.

Det allt mer fragmentiserade partilandskapet missgynnar också socialdemokratiska partier som i sig själva ofta fungerat som koalitioner. Det är talande att de nederländska socialdemokraterna tappade väljare till såväl mer extrema vänsterpartier och liberala partier som till Geert Wilders högerpopulister. Något enkelt recept för att vinna tillbaka en så heterogen skara finns knappast. 

Kris för socialdemokrater i Europa

Migrationsfrågans allt större betydelse är ytterligare en delförklaring till socialdemokratins problem. Inte bara för att det tvingar många S-partier till en delikat balansgång mellan flyktingvänliga aktivister och mer protektionistiska fackförbund, eller för att man tappar väljare till högerpopulisterna.

Migrationsfrågans uppsving minskar dessutom utrymmet för rena vänster-höger-frågor. I Nederländerna är nu analysen att väljarna straffade Socialdemokraterna för att man efter det förra valet valde att ingå i en storkoalition med huvudmotståndarna i borgerliga VVD.

Det är en påminnelse om att koalitioner över blockgränsen som svar på högerpopulistiska framgångar inte är ett problemfritt alternativ. I nästa val kanske det inte finns några socialdemokrater att komma överens med.

 

 Läs också:

Låt inte extremhögern sabotera Europa 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag