Professor Torkel Klingberg, KI. Foto: Cornelia Nordström
Professor Torkel Klingberg, KI. Foto: Cornelia Nordström

Kravlöshet är ett svek mot barnen

Publicerad

Att inte lära barn ansträngning är att stjäla deras potential. Nu finns det papper på det.

"Det här med att anstränga sig - är det viktigt?"

Den frågan fick Torkel Klingberg, hjärnforskare vid Karolinska Institutet, i tisdagens P1 Morgon.

I ett vidare perspektiv är det en ytterst märklig fråga. Det skulle inte finnas någon radio att intervjua i och ingen kunskap om hjärnan att tala om, om inte generationer av människor hade ansträngt sig hårt för att lära, förstå, förbättra och uppfinna.

Men i dag är det inte längre självklart att framgång kräver ansträngning. Framför allt är det inte självklart att kräva ansträngning av barn.

Men sådana krav är bra att ställa. Det är den slutsats neurovetaren Torkel Klingberg drar av sitt forskningsprojekt "Brainchild", där man sedan 2007 har följt den kognitiva utvecklingen hos barn mellan 6 och 18 år.

Det här är glada nyheter för alla. Vikten av ansträngning bygger på moderna rön om att hjärnan är mycket mer formbar än man tidigare trott. Det går att träna upp förmågor.

 

Ansträngning ger färdighet

Bland annat därför bör man inte tala i termer av att elever är bra eller dåliga, säger Klingberg. Det är en statisk syn som dessutom kan göra att den "dåliga" ger tappt.

I stället borde man säga att barn lär sig långsamt eller snabbt. Och alla kan nå längre - om de är målinriktade och kämpar på även när det känns motigt.

Det rätta sättet att få barn att anstränga sig är inte att säga "Det där blev ju jättebra!", enligt Klingbergs forskning. Man bör säga: "Det där ser riktigt bra ut, men det här och det där kan du förbättra."

Dessa resonemang framkallar en smula déjà vu för den som har hört OECD:s Pisachef, Andreas Schleicher, tala om framgångsrika utbildningssystem. I de ostasiatiska länder som klarar Pisatesterna med glans inskärps vikten av egen ansträngning både av föräldrar och i skolan.

Svenska elever har däremot ingen vidare tilltro till vikten av att kämpa, enligt Pisas Sverigeundersökning 2013. De tror att man måste ha "talang" eller "tur" för att lyckas i ett ämne. Om de har "otur" på ett prov tenderar de att skylla på läraren eller andra yttre faktorer.

Föräldrar ser inte sällan sammalunda på saken: det är lärarens fel.

 

Pluggskolan är jämlik

Professor Klingberg har i flera år försökt nå ut med sin forskning till skolans värld och säger att pedagoger ofta är mycket positiva till vad han har att berätta.

Men den här vetenskapen måste in i hjärtat av skolsystemet. Den bör vara en självklar utgångspunkt inom lärarutbildningen.

Att undergräva barns tro på att de kan påverka sin egen situation genom nit är en sorts stöld av självkänsla och potential. När det händer i skolan urholkas dessutom jämlikheten: enligt OECD är det i de asiatiska skolsystemen som klassresor lättast görs.

Torkel Klingbergs forskning bekräftar gammal, undanskuffad klokskap. Det är hög tid att damma av den, uppdatera den och ställa den mitt på katedern.

 

Läs också:

Ställ mer krav på pojkarna i skolan

Försök inte babbla bort Pisa-haveriet

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag