En kvalificerad lärarutbildning med tuffa kunskapskrav är den enskilt viktigaste åtgärden för en bättre skola. Foto: Jan Wiridén
En kvalificerad lärarutbildning med tuffa kunskapskrav är den enskilt viktigaste åtgärden för en bättre skola. Foto: Jan Wiridén

Kräv mer kunskap

Publicerad
Uppdaterad
Invandrade lärare som skaffat svensk pedagogexamen har ganska lika uppfattning om den svenska skolan. Oavsett om de kommer från Chile, Irak eller Bosnien.
De tycker att de svenskfödda kollegerna generellt har svag ämneskompetens och är förundrade över att så många lärare undervisar i ämnen som de överhuvudtaget inte har behörighet i. De förstår inte hur svenska lärare kan skylla elevernas dåliga resultat på eleverna - det är ju lärarna som är de ansvariga experterna.
Självklart kan ingen lärare banka in kunskap i hjärnan på en totalt ovillig elev. Men den normale pedagogen kan få elever att lyfta sig genom att ställa tydliga krav, visa att hon tror att eleven klarar att nå målen i samarbete med läraren.
Det är inte bara invandrade lärare som säger dessa självklarheter numera. Det gör även Skolinspektionen och inte minst skolminister Jan Björklund (FP) i täten. Men det lär dröja innan dessa slutsatser förvandlas till handling i alla landets skolor, högskolor och universitet.
Problemet är det samma på alla utbildningsnivåer. Det krävs alldeles för lite för att få godkänt. Tanken är att alla ska få känna sig som vinnare. Det kanske eleverna gör i ögonblicket. Men i livet leder snällism till stora förluster. För individen och för samhället.
Riksdagen har beslutat om en ny lärarutbildning med större betoning på ämneskompetens. De första studenterna tas in hösten 2011 om inte en rödgrön regering river upp reformen. Det vore olyckligt.

En kvalificerad lärarutbildning med tuffa kunskapskrav är den enskilt viktigast åtgärden för en bättre skola.
Kommunpolitikerna måste också vara aktiva. Dels se till att varje skola har ordentliga uppföljningar av elevernas resultat som ju speglar lärarnas resultat. Dels måste man sätta ämneskunskap före anställningstid när lärarkåren krymps för att eleverna blir färre.
När kompetensen i lärarkåren höjs bör lönerna också höjas.
Repetition är all kunskaps moder. Därför är läxor bra. Därför bör sommarlovet kortas så att eleverna får mer tid att lära och att umgås med skolkamrater. Åkrarna blir skördade utan barnarbete numera.

Betyg är inget universalmedel för en bättre skola. Men eftersom lärare ofta uttrycker sig eufemistiskt i samtal och skriftliga omdömen bör detta tydliga besked om kunskapsnivån ges från årskurs sex.
På lång sikt får en bättre lärarhögskola effekten att eleverna i grundskolan kommer bättre förberedda till gymnasiet och eleverna därifrån kunnigare till universiteten. Men vi hara inte tid att vänta på denna automatik. Kraven för godkända högskolebetyg måste höjas. Nu.
Dessutom bör staten inrätta ett tvärvetenskapligt Nobeluniversitet. En spetsinrättng med tuffa studier och antagningskrav för att locka studenter, forskare och lärare av världsklass.
Bra utbildning för alla - det är social rättvisa med stort S och R.
Man överlever utan goda skolkunskaper, men livet blir så mycket fattigare. För individen och samhället.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag