Invandrade lärare som skaffat svensk pedagogexamen har ganska lika uppfattning om den svenska skolan. Oavsett om de kommer från Chile, Irak eller Bosnien.
De tycker att de svenskfödda kollegerna generellt har svag ämneskompetens och är förundrade över att så många lärare undervisar i ämnen som de överhuvudtaget inte har behörighet i. De förstår inte hur svenska lärare kan skylla elevernas dåliga resultat på eleverna - det är ju lärarna som är de ansvariga experterna.
Självklart kan ingen lärare banka in kunskap i hjärnan på en totalt ovillig elev. Men den normale pedagogen kan få elever att lyfta sig genom att ställa tydliga krav, visa att hon tror att eleven klarar att nå målen i samarbete med läraren.
Det är inte bara invandrade lärare som säger dessa självklarheter numera. Det gör även Skolinspektionen och inte minst skolminister Jan Björklund (FP) i täten. Men det lär dröja innan dessa slutsatser förvandlas till handling i alla landets skolor, högskolor och universitet.
Problemet är det samma på alla utbildningsnivåer. Det krävs alldeles för lite för att få godkänt. Tanken är att alla ska få känna sig som vinnare. Det kanske eleverna gör i ögonblicket. Men i livet leder snällism till stora förluster. För individen och för samhället.
Riksdagen har beslutat om en ny lärarutbildning med större betoning på ämneskompetens. De första studenterna tas in hösten 2011 om inte en rödgrön regering river upp reformen. Det vore olyckligt.

En kvalificerad lärarutbildning med tuffa kunskapskrav är den enskilt viktigast åtgärden för en bättre skola.
Kommunpolitikerna måste också vara aktiva. Dels se till att varje skola har ordentliga uppföljningar av elevernas resultat som ju speglar lärarnas resultat. Dels måste man sätta ämneskunskap före anställningstid när lärarkåren krymps för att eleverna blir färre.
När kompetensen i lärarkåren höjs bör lönerna också höjas.
Repetition är all kunskaps moder. Därför är läxor bra. Därför bör sommarlovet kortas så att eleverna får mer tid att lära och att umgås med skolkamrater. Åkrarna blir skördade utan barnarbete numera.

Betyg är inget universalmedel för en bättre skola. Men eftersom lärare ofta uttrycker sig eufemistiskt i samtal och skriftliga omdömen bör detta tydliga besked om kunskapsnivån ges från årskurs sex.
På lång sikt får en bättre lärarhögskola effekten att eleverna i grundskolan kommer bättre förberedda till gymnasiet och eleverna därifrån kunnigare till universiteten. Men vi hara inte tid att vänta på denna automatik. Kraven för godkända högskolebetyg måste höjas. Nu.
Dessutom bör staten inrätta ett tvärvetenskapligt Nobeluniversitet. En spetsinrättng med tuffa studier och antagningskrav för att locka studenter, forskare och lärare av världsklass.
Bra utbildning för alla - det är social rättvisa med stort S och R.
Man överlever utan goda skolkunskaper, men livet blir så mycket fattigare. För individen och samhället.