Med bara ett år kvar till valet ställdes de rödgröna mot väggen i SVT:s "Agenda" i går.
Det blev en tung afton för Sahlin, Ohly och Eriksson. Febrilt försökte de dansa undan programledarens frågor om var de står politiskt. Det gick inget vidare. För tittarna blev det uppenbart att det här gänget har långt kvar till någon gemensam politik. Det var "var god dröj" i varenda fråga av vikt:

Skatterna. Socialdemokraterna vill ha miljonärsskatt, Miljöpartiet vill höja skatten för medelklassen och Vänsterpartiet vill ha höjda skatter för allt och alla. V och S vill återinföra förmögenhetsskatten. Det vill inte Miljöpartiet.
Förbifart Stockholm. Försäkringarna i "Agenda" till trots: Förbifarten är för de rödgröna vad Öresundsbron var för den förra borgerliga regeringen - politisk dynamit.
Välfärden. Är vinst i välfärden ett satans otyg eller en morot för väl fungerande verksamheter? Lars Ohly försökte gömma sitt hätska motstånd mot privata aktörer i vård, skola och omsorg genom att säga att han "bara" motsätter sig att de plockar ut vinster.
Skolan. Friskolorna togs upp i utfrågningen i går, men skiljelinjerna är långt fler än så. S har kopierat mycket av Björklunds skolpolitik. V och MP däremot skyr betyg. V vill till och med förbjuda läxor.

Och till detta ska läggas en rad andra stötestenar som inte hanns med i gårdagens utfrågning:
Arbetsrätten. S och V kräver återställare medan de gröna försvarar rätten för små företag att göra undantag från turordningsreglerna.
Utrikespolitiken. Ohly vill att Sverige ska lämna Afghanistan; MP hummar instämmande. S däremot har hela tiden stått bakom den svenska fredsinsatsen. Vänstern vill dessutom lämna EU, även om det kravet har tonats ner efter fiaskot i EU-valet i juni.
Regeringsplattformen. I augusti nästa år ska de rödgröna leverera sin gemensamma politik. V vill ha ett så tunt dokument som möjligt medan MP vill att regeringsplattformen ska täcka alla viktiga områden.

Trots detta finns det en hel del att glädja sig åt för de rödgröna så här ett år före valet. Opinionsläget har ljusnat igen, även om förtroendet för Mona Sahlin som statsministerkandidat är skrämmande lågt. Medierapporteringen har också gått oppositionens väg de senaste veckorna med braskande rubriker om borgerliga avknoppningar som har lett till stötande storvinster och listor över vilka som har tjänat mest på regeringens skattesänkningar.
Men det svåraste återstår. Socialdemokraterna står inför ett allt knivigare dilemma. Om de går till vänster i frågor som skatterna, skolan och privata alternativ inom välfärden kommer de att stöta bort storstadsväljarna. Men om de accepterar stora delar av alliansens politik på dessa områden hamnar de i akut konflikt med Vänsterpartiet och riskerar att undergräva sin egen retorik.
Att Sahlin våndas över detta dilemma är synligt i varenda utspel som S gör numera. Snart är betänketiden över.