Föreställ dig att skogen varje jaktsäsong fylldes av hundratusentals döda älgar, som jägarna inte brytt sig om att ta vara på.

Tanken må vara osannolik. Men precis så går det till i jakten på en annan animalisk föda - fisk. Uppemot hälften av fångsterna i Nordsjön kastas tillbaka i havet. Antingen för att fiskegubbarna redan har fyllt sin kvot eller för att fisken bedöms som svårsåld. Samtidigt hotas 75 procent av fiskebestånden inom EU av utfiskning.

Haven töms på liv och fylls med kasserade döda fiskar. Och denna vanvettiga miljöförstöring subventioneras varje år med miljardtals kronor av EU:s medlemsländer. De minskade fångsterna har inte lett till ett minskat fiske. I stället har flottorna kompenserats av politikerna, och därmed kunnat fortsätta sin ödeläggelse.

Denna ekologiska kris har ignorerats i decennier. Men på senare år har allt fler börjat inse att något måste göras, inte bara för havsmiljön utan också för att det överhuvudtaget ska gå att bedriva fiske i framtiden. Inför årets stora reform av EU:s fiskepolitik har många uttryckt ett försiktigt hopp. Men när unionens fiskeministrar i dag möts i Bryssel för att komma överens om ett förslag har hoppen tyvärr till stor del grusats.

Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson förklarade förra sommaren att den viktigaste uppgiften för de progressiva länderna var att se till att det ursprungliga förslag till ny fiskepolitik som EU-kommissionen då presenterade inte urvattnades. En uppgift som håller på att misslyckas.

Av läckta dokument från förhandlingarna framgår det att fiskets destruktiva stormakter Frankrike och Spanien har angett tonen i den kompromiss som arbetas fram. Det tidigare kravet på att fiskbestånden senast 2015 skulle överskrida nivåerna som krävs för maximal hållbar avkastning har skjutits på framtiden. Det föreslagna förbudet mot att kasta tillbaka fisk ska införas "gradvis" och fyllas med kryphål. Kort sagt har de gamla vanliga propåerna om "sociala hänsyn" övertrumfat rösterna för ett hållbart fiske, baserat på vetenskap.

Att vända utvecklingen, och säkra det framtida fisket, skulle inte ens behöva var särskilt svårt. Det visar erfarenheterna från USA, där fiskebestånden som bara för ett par decennier sedan stod inför kollaps nu kokar av liv. 79 procent av landets federalt bevakade fiskevatten räknas nu som hälsosamma. Detta tack vare att vetenskapsmän i stället för politiker har fått bestämma hur mycket som ska fiskas och på vad sätt.

EU behöver till att börja med vetenskapligt framtagna fiskekvoter, som alla fångster räknas av mot. Samt marina reservat där situationen är mest akut. Dessutom måste subventionerna förbjudas och pengarna i stället läggas på ett väl finansierat övervakningssystem som kontrollerar att reglerna efterlevs. Eskil Erlandsson måste slåss för allt han är värd i dag. I haven håller tiden på att ta slut.

"Att vända utvecklingen skulle inte ens behöva vara särskilt svårt.