Försvarsmaktens kampanj för att locka unga har hamnat i skottgluggen. De actionfyllda filmerna ger en falsk bild av verkligheten. Reklamfilmerna är inspelade i Sydafrika och interiörerna från den mörka stridsledningscentral som visas i en av filmerna har mer med Hollywood att göra än den grå vardagen inom det svenska försvaret.
Kampanjen kritiseras också för sitt oklara budskap. "Har du vad som krävs för att ha en åsikt?" är den genomgående fråga som ställs till läsaren och tittaren. Med tanke på att de flesta svenskar antagligen inte ens vet att värnplikten är historia från och med den 1 juli i år är det en ytterst märklig prioritering.
Kritiken mot försvarets oseriösa kampanj har viktiga poänger. Men det finns trots allt viktigare saker att syna när det gäller försvarets rekryteringsprocess. Enligt det riksdagsbeslut som ska vägleda det nya, frivilliga personalförsörjningssystemet bör minst tre fjärdedelar av arméstridskrafterna vara kontrakterade, det vill säga reservare som varvar insatser i försvaret med jobb eller studier. Men när försvaret gör upp sina egna planer pekar allt tvärtom mot att en majoritet kommer att vara heltidsanställda.

Försvaret tycker uppenbarligen att det är bekvämare och tryggare att anställa på heltid. Problemet är att det blir väldigt dyrt att ha en så hög insatsberedskap. Sverige har inget säkerhetspolitiskt behov av att ha så många män och kvinnor på stående fot. Tvärtemot reklamfilmernas budskap riskerar tjänstgöringen att bli så enahanda att de bästa krafterna lämnar försvaret. Med ett uttalat yrkesförsvar förlorar vi dessutom de dubbla kompetenserna hos soldater som varvar insatser med ett civilt liv.
I grunden är dock beslutet att slopa värnplikten en välgärning på alla sätt. Till att börja med var det stötande att ha en plikt, vidhäftad med hot om fängelse, som utvecklats till ett lotteri. För det andra har det varit ett oerhört slöseri med resurser att utbilda tiotusentals unga män och kvinnor som efter muck aldrig sätter sin fot på ett regemente igen.
För det tredje motsvarar värnplikten inte försvarets behov längre. Huvuduppgiften för försvaret är internationella insatser och där kan inte värnpliktiga sättas in. I stället har man tvingats rekrytera nya utlandsbataljoner gång på gång, som upplösts så fort de satt sin fot på svensk mark igen.

Med det nya rekryteringssystemet skickar man i stället en väl samövad bataljon direkt ur insatsorganisationen, vilket kommer att öka både säkerheten och effektiviteten.
Stora delar av Europa har kommit till samma slutsats som Sverige och skrotat värnplikten. Finland, Norge och Schweiz tillhör de få undantagen.
De rödgröna ska tillsätta en utredning om värnplikten om de vinner valet. Sannolikheten för att den skulle komma fram till att värnplikten borde återupplivas är väl ungefär lika stor som att försvarets kampanj vinner Guldägget.