Ställ högre krav på bankerna. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ställ högre krav på bankerna. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Karin Pihl

Vem betalar om bankerna kraschar?

Publicerad

Svensk ekonomi går som tåget, enligt finansministern. Men varken politiker eller banker vill ta ansvar för lånefestens baksmälla.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Magdalena Andersson var munter under pressträffen om det ekonomiska läget på onsdagsförmiddagen. Glatt meddelade hon att att BNP ökar och att arbetslösheten sjunker. Sverige står unikt starkt, enligt Andersson. Men för att bedöma läget för svensk ekonomi bör man inte bara fokusera på vad finansministern sa. Man ska fundera på vad hon inte sa. 

Det finns skäl till oro. Trots en munter finansminister balanserar den svenska ekonomin på en skör tråd. Vi lever på låga räntor, och BNP-tillväxten kan till stor del förklaras med ökad offentlig konsumtion, som är ett resultat av den stora flyktinginvandringen. Det är alltså främst statliga utgiftsökningar och lågräntepolitik som driver svensk ekonomi. Men det kommer inte att hålla för evigt. Högkonjunkturen planar ut under de kommande åren.

Att konjunkturen svänger fram och tillbaka är förvisso inget nytt. Och läget vore kanske inte så illa, om det inte vore för ett stort orosmoln: skuldberget. Nu är det full lånefest. Priserna på bostadsmarknaden har ökat i rekordfart, pådrivet av obalansen mellan utbud och efterfrågan och en politik som gör det gynnsamt att låna. På 20 år har svenska fastighetspriser tredubblats, och nästa år beräknas hushållens skulder att uppgå till 190 procent av disponibel inkomst. Varken politiker, riksbankschef eller privata banker gör tillräckligt för att mildra riskerna.

Stort bankväsende är ett problem

Det svenska bankväsendet är ett av de största i världen, sett till landets storlek. En eventuell bankkris skulle därför få stor påverkan på hela samhällsekonomin. Men bankerna verkar ointresserade av att lära sig av krisen 2009.

Enligt Riksbanken har de svenska storbankerna "betydande strukturella likviditetsrisker", vilket innebär att man lånar ut pengar under lång löptid, men är mindre intresserade av att skaffa sig stabila och långsiktiga tillgångar. Kontoinsättningarna är inte tillräckligt stora för att finansiera utlåningarna, vilket gör att bankerna i större utsträckning finansieras genom att sälja värdepapper till internationella investerare på korta löptider. Och dessa tenderar att dra sig ur om orosmolnen börjar hopa sig.

Dessutom är svenska banker tätt sammanlänkade eftersom de äger varandras värdepapper. Om en bank kraschar kommer krisen att sprida sig till andra banker. Det skulle i sin tur påverka hela samhällsekonomin.

Ta det säkra före det osäkra

Sannolikheten för en bankkrasch är förvisso låg. Men den senaste finanskrisen visar hur illa det kan gå om man inte är förberedd. Om ett land har en stor banksektor måste man vara ännu bättre rustat. Skärp kraven för likvididet och uppmuntra till kortare amorteringstider. Öka bankernas transparens om hur balansen mellan tillgångar och utlåning ser ut.

Om inte bankerna vidtar försiktighetsåtgärder är risken stor att skattebetalarna trots allt får ta smällen. Att Nordea flyttar från Sverige, som följd av de nya resolutionsreglerna, är ett tecken på att man trots allt räknar med att staten återigen kommer att ställa upp om det skulle krisa. Det är varken rättvist eller särskilt hållbart i längden.

 

Läs också: 

Gör något gott för en gång skull, banker 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Karin Pihl är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag