President Macrons arbetsmarknadsreformer gillas inte av alla. Foto: CHRISTOPHE PETIT TESSON / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅNPresident Macrons arbetsmarknadsreformer gillas inte av alla. Foto: CHRISTOPHE PETIT TESSON / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
President Macrons arbetsmarknadsreformer gillas inte av alla. Foto: CHRISTOPHE PETIT TESSON / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
I fjol var fransmännen arga på den förra regeringens arbetsmarknadspolitik. Foto: YOAN VALAT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅNI fjol var fransmännen arga på den förra regeringens arbetsmarknadspolitik. Foto: YOAN VALAT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
I fjol var fransmännen arga på den förra regeringens arbetsmarknadspolitik. Foto: YOAN VALAT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Karin Pihl

Strejkande fransmän hotar Macrons reformer

Publicerad

Vad ska president Macron göra om facket ställer till med generalstrejk?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Det blev en jordskredsseger för Emmanuel Macron i söndags. Efter andra valomgången till det franska parlamentet stod det klart att den nyvalde presidentens nystartade mittenparti La République en Marche får egen majoritet. Därmed har presidenten ett starkt mandat att genomföra sitt reformprogram.

Eller har han verkligen det? Trots framgångarna i valet riskerar Macron att inte lyckas med det han vill. Många har med rätta hyllat hans liberala dagordning: luckra upp den stelbenta arbetsmarknaden, minska de offentliga utgifterna, få ner arbetslösheten. Det är reformer som ett ekonomiskt stagnerat Frankrike verkligen är i behov av, och man kan tolka valresultatet som ett tecken på att fransmännen stöder detta.

Men man kan också tolka det bristande engagemanget som att fransmännen anser att de inte hade några alternativ. De konservativa har inte lyckats parera extremhögern. Socialistpartiet har nästintill kollapsat. Kvar som alternativ är diverse mer eller mindre knäppa småpartier, och nationalpopulistiska Nationella Fronten. Eller att helt enkelt strunta i att rösta.

Många fransmän valskolkade

Av valdeltagandet att döma valde många fransmän den senare strategin. Valdeltagandet är historiskt lågt. Ungefär 44 procent av de röstberättigade gick till valurnorna i söndags, och bland arbetarväljarna var siffrorna ännu lägre.

Det låga valdeltagandet har säkerligen flera orsaker. Men det är uppenbart att många har valvägrat i ren protest.

För Macron är detta dåliga nyheter. När presidenten sjösätter sina arbetsmarknadsreformer, som bland annat inkluderar förändringar i 35-timmarsveckan, sänkt företagsskatt och att dra ner på antalet offentliganställda, kan han räkna med en sak: Strejker. Fransmännen är nämligen riktigt duktiga på att strejka. Givet hur impopulära hans arbetsmarknadspolitiska program är bland de politiska motståndarna och facket, och givet det anmärkningsvärt låga valdeltagandet bland franska arbetare, borde presidenten förbereda sig på en tuff match.

Så sent som i fjol drabbades landet av fackliga protester mot den dåvarande regeringens blygsamma försök att reformera arbetsrätten. Lagom till fotbolls-EM, dessutom. Protesterna engagerade hundratusentals människor över hela landet. Tårgasskjutande polis kallades in. Och då var det ändå en socialistledare man opponerade sig emot.

Räkna med arga fackföreningar

Faktum är att den franska arbetarrörelsen drog i gång protester redan dagen efter att Macron blivit vald till president. Presidenten har sagt att han vill börja jobba snabbt, vilket har förargat många fackföreningar. Med en majoritet i nationalförsamlingen har Macron inga politiska hinder för att sätta i gång. Men hundratusentals arga fransmän, som står på torget och visar sitt missnöje i stället för att jobba, blir svåra att ignorera. Då måste presidenten troligtvis backa.

Arbetsmarknadsreformer var, tillsammans med en positiv EU-syn, Macrons huvudfråga i valrörelsen. Gällande andra frågor - som kriminalitet och terrorism - har han ofta svarat undvikande. Blir han blockad av strejker och protester har han därmed fibblat bort sina viktigaste kort.

Har Macron för bråttom riskerar han att sätta krokben för sig själv. Det vore illa. För ekonomin, och för att det riskerar att underblåsa populism.

Läs också:

Varning för Macrons storslagna EU-visioner  

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Karin Pihl är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag