Ulf Kristersson ser ut att bli ny M-ledare. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Ulf Kristersson ser ut att bli ny M-ledare.  Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Karin Pihl

Splittringen i M handlar om strategi - inte politik

Publicerad

Ulf Kristersson är nu storfavorit till att ta över Moderaterna. Men ryktet om att partiet är splittrat är betydligt överdrivet.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Efter sitt besked om att han står till förfogande är Ulf Kristersson storfavorit till att bli ny partiledare för Moderaterna. Det är ett parti där liberaler och konservativa ska samsas. Det går inte, eller är för svårt, och därför går det åt skogen. Så lyder en vanlig analys av M:s kris. ”Att hålla ihop ett ’liberalkonservativt’ parti är ingen större konst så länge dessa två strömningar leder i ungefär samma riktning”, skrev Dagens Nyheters ledarredaktion. Aftonbladets krönikör Johan Norberg menar att det måste till en skilsmässa mellan liberaler och konservativa, eftersom de förra är för ”öppenhet, globalisering och teknisk innovation”, medan de senare är emot.

Det är alltid svårt att samsas med personer som tycker olika. Men är det verkligen så enkelt att den nya konflikten i det moderata partiet, och i svensk borgerlighet överlag, går mellan traditionellt liberala och klassiskt konservativa värderingar? Jag tror inte att det är så lätt.

Moderaterna och strategin

Taktiserandet har tagit över. Ibland tror man nästan att den politiska analysen man läser i tidningen handlar om Paradise Hotel och inte om politik. Vem ska samarbeta med vem? Vem åker ut i nästa parcermoni, förlåt, riksdagsval? Och framför allt: hur ska de gamla deltagarna hantera den nya, lite farliga killen Jimmie Åkesson?

Spelteoretiserandet gör inte bara att sakfrågorna hamnar i skymundan. Det leder också till att skillnader i hur man ser på politisk strategi uppfattas som djupa värderingsklyftor. Konflikten inom M handlar ju faktiskt inte om att man är oense om vilken politik partiet ska driva. De flesta är överens om att det ska vara arbetslinje, mer försvar och faktiskt också stramare asylpolitik. Åsiktsskillnaden handlar om hur man ska ta makten, inte vad man bör göra om man får den. Helt enkelt, om man ska vara en sån där våghalsad typ som ”spelar spelet” och drar nytta av den lite osköna killen för att få makt, eller om man ska börja pakta med vinnarlaget, alltså sossarna.

Men när man väl pratar om politik, kommer inte de ideologiska konflikterna fram då? 

Det är uppenbart att partier och opinionsbildare bryr sig lite mer om säkerhet och mindre om öppna gränser. Detta främst eftersom den senare linjen har visat sig leda till vissa problem. Visst är det är sant att nya ämnen har kommit upp, som ”svenska värderingar” och fler poliser. Men handlar det verkligen om en omsvängning från liberalism till konservatism?

Liberala värderingar

De svenska värderingarna det pratas om brukar ju kretsa kring rätten att bära kort kjol och försvar av Prideparaden. Inga klassiskt konservativa hjärtefrågor direkt. Man är inte heller en bakåtsträvande reaktionär för att man anser att riksdagens och inte knarkkungarnas lagar ska råda även i förorterna. För inte blir det mer liberalism i samhället ju längre tid det tar för polisen att rycka ut när någon har larmat?

Sedan var det detta med globalisering och teknisk innovation. Här är det faktiskt också vanskligt att tala om meningsskiljaktigheter som en fråga om liberalism versus konservatism. Få personer förespråkar noll respektive fri invandring. Betyder det att det finns någon magisk gräns på säg 50 000 migranter per år som avgör om man är konservativ eller liberal? Knappast. Och tekniska innovationer, det är väl ingen emot? Undantaget någon hipster som går runt med en Nokia 3310 för att verka speciell.

Det finns stora skillnader mellan liberalism och konservatism. Men dessa kretsar precis som förr kring frågor om politiken ska utgå från den enskilda medborgarens rätt att fatta egna beslut, eller om staten ska värna familj och församling.

 

Läs också:

Högern måste bry sig om klassamhället 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Karin Pihl är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag