Det framtida Nobelmuseet på Blasieholmen i Stockholm.Det framtida Nobelmuseet på Blasieholmen i Stockholm.
Det framtida Nobelmuseet på Blasieholmen i Stockholm.
Studio 1, Göteborg. Arkitekt Kasper Sahlin.Studio 1, Göteborg. Arkitekt Kasper Sahlin.
Studio 1, Göteborg. Arkitekt Kasper Sahlin.
Karin Pihl

Sluta bygg alla dessa DDR-klumpar till hus

Publicerad

Varför är politiker besatta av att anlita arkitekter som bygger stora lådor i betong, glas och stål?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

På Nybrogatan i Stockholm ligger Astoriahuset. Det byggdes 1873 i neoklassicistisk stil och är egentligen två hus med en gemensam fasad. Snart står det inte där längre. Huset ska ersättas med ett kontorskomplex, som ser ut som någon sorts metallbrun jättekub med snett tak.

Det finns inget som rör upp känslor så mycket som när gamla och fina hus ersätts med nya och fula. Något som väckt ont blod är det planerade bygget av Nobel Center. Många stockholmare verkar inte uppskatta den enorma koloss som ska ta plats på Blasieholmen.

Effektivitet är allt, estetiken i sig har inget värde.

Faktum är att endast två av tio stockholmare stöder skissen av Nobelmuseet – även det en fyrkantig, gulaktig kloss – enligt en undersökning från DN/Ipsos. Men bygget lär bli av ändå. Medborgarna har inte mycket att säga till om när det gäller utformningen av stadsbilden.

DDR-klumpar är inte utmanande arkitektur

Många ivriga påhejare av dessa kalla, raka byggnader brukar hävda att dess kritiker är omoderna. De tycker att färglösa skolådor i jätteformat är ”intressanta” och ”utmanande”, och tror sig därmed begripa sådant som andra inte förstår.

Och visst är det fånigt att tycka att allt ska vara som förr. Nybyggda hus måste få präglas av sin tid.

Faktum är att människor inte mår bra av raka linjer och grå betong.

Men vad är det för modernt med att försvara femtio år gamla idéer om arkitektur? Varför förespråka 1960-talets brutalism, med dess enorma, grå kolosser, i någon form av upphottad tappning? Att modernismen var självklar under den rationalism, framstegsanda och saneringsiver som rådde på mitten av 1900-talet är förståeligt. Att det fortfarande är trendigt är obegripligt.

Att ifrågasätta alla dessa jättelika DDR-klumpar som byggs – och det finns många exempel även utanför huvudstaden, googla Segerstedthuset i Uppsala eller Studio 1 i Göteborg – betyder inte att man är emot nybyggnad. Bostadsbristen är akut och byggtakten måste öka. 

Men man behöver inte drämma upp råttbursliknande kontorshus och bygga gallerior vid varje tunnelbanestation för det.

En del brukar hävda att det vi tycker är fult i dag kommer att uppskattas av framtida generationer. Men det är inte sant. Rivningarna av Klarakvarteren i Stockholm under 50- och 60-talen är ett bra exempel på detta.

Effektivitet går före skönhet

Syftet med att bygga om city var att det skulle bli luftigt och ljust. Man ville rensa upp i slummen och göra plats för bankkontor, bilar och hotell. Men nuförtiden är det knappast någon som sneddar över Plattan eller går förbi Kulturhuset vid Sergels torg och njuter av platsens estetiska fulländning. I dag har de gråsmutsliga rutor som utgör torget blivit centrum för droghandel och social utsatthet.

Faktum är att människor inte mår bra av raka linjer och grå betong. Enligt en avhandling från LTH av Lena Steffner upplever folk större otrygghet, stress och tristess i sådana miljöer. Och det är inte så konstigt. Människor tenderar att i allmänhet föredra färg framför grått, vitt och svart, och mjuka linjer framför hårda kanter.

Arkitektur, som all konst, symboliserar också en världs- och människosyn. De grå lådorna står för en materialistisk inställning till livet. Effektivitet är allt, estetiken i sig har inget värde. Människans roll på jorden är att arbeta, för att sedan kunna konsumera och hålla ekonomin i rullning. 

Allt annat är överflödigt och irrationellt.

 

Läs också:

Självupptagna känslor hjälper inte tiggarna

Snälla, skilj på dröm och verklighet i debatten 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Karin Pihl är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag