Rikspolischef Dan Eliasson har prioriterat att agera i linje med sin privata politiska uppfattning framför att sköta rollen som myndighetschef, skriver Karin Pihl. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TTRikspolischef Dan Eliasson har prioriterat att agera i linje med sin privata politiska uppfattning framför att sköta rollen som myndighetschef, skriver Karin Pihl. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Rikspolischef Dan Eliasson har prioriterat att agera i linje med sin privata politiska uppfattning framför att sköta rollen som myndighetschef, skriver Karin Pihl. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Att Anders Danielsson gick från Migrationsverket till Röda korset kom inte direkt som en chock. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGAtt Anders Danielsson gick från Migrationsverket till Röda korset kom inte direkt som en chock. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Att Anders Danielsson gick från Migrationsverket till Röda korset kom inte direkt som en chock. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Karin Pihl

Mot aktivistbyråkrater är medborgare maktlösa

Publicerad

Det måste vara skillnad på att vara politiker och att vara tjänsteman. Aktivistbyråkraterna utmanar demokratin.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Snackisen på kvinnodagen i förra veckan var att flera kommuner vill byta ut ordet ”tjänsteman” mot ”tjänsteperson”. Idén är givetvis trams, men om ni insisterar så, visst. Det värsta med tjänstemännen är inte vad de kallas. Det är att de har för mycket makt.

Idealtypen av en tjänsteman är en person som ger beslutsfattare lämplig information och sedan utför sina uppgifter i enlighet med de politiska besluten. Om de går emot politikernas vilja sätter de sig över det demokratiska systemet. Därför är den nya, aktivistiska tjänstemannatypen som vuxit fram ett demokratiskt problem.

En typisk aktivistbyråkrat är oftast inte personen på golvet som gör slitgörat, utan chefen som hoppar mellan olika direktörsposter genom att ha rätt kompisar och välsmort munläder. Ett exempel på detta är rikspolischef Dan Eliasson. Under migrationskrisen 2015 fördröjde han gränskontrollerna, trots att både gränspolisen och den nationella operativa ledningsgruppen hade larmat om det allvarliga läget. Uppenbarligen prioriterade han att agera i linje med sin privata politiska uppfattning framför att sköta rollen som myndighetschef.

Tjänstemän agerar som politiker

Ett annat tydligt exempel är Anders Danielsson, före detta generaldirektör på Migrationsverket. Under sin tid som statlig ämbetsman dryftade han gärna sina egna åsikter om flyktingpolitiken. Själv förklarade han detta beteende med att han har ett starkt rättspatos och har svårt för orättvisor. Att han sen gick vidare till att bli generalsekretare för Röda korset kom inte direkt som en chock.

Till och med domstolarna verkar ha drabbats av aktivistsjukan. Högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog motsatte sig regeringens nya terrorlagar eftersom det rör "lagstiftning som är ingripande för den enskilde". Justitiekanslern såväl som Svea Hovrätts president har kritiserat den här typen av domstolsdebattörer, men Lindskog avfärdar det hela med att det rör sig om en "naturlig dialog" (SR 24/7 2016). 

Sossar såväl som borgare var förtjusta. Anna Ekström har ju varit med i På spåret!

Det är som att skillnaden mellan att vara politiker och att vara tjänsteman har upphört att existera. När gymnasieminister Anna Ekström utsågs var det knappast någon som påpekade det absurda i att Skolverkets generaldirektör bytte skepnad från tjänsteman till socialdemokratiskt statsråd från ena dagen till den andra. Sossar såväl som borgare var förtjusta. Hon har ju varit med i På spåret!

Aktivistbyråkraternas intåg i den svenska myndighetsdjungeln har flera orsaker. En är att delar av akademin ivrigt har hejat på en märklig ideologisering. Diverse doktorander i ”mänskliga rättigheter” hävdar alltsomoftast att politikerna inte kan göra si eller så, eftersom de måste respektera någon FN-stadga som Sverige inte ens har implementerat.

Kanske har folk tittat på för många amerikanska teveserier och glömt bort att Sveriges och USA:s politiska system skiljer sig åt.

I Sverige röstar vi inte fram domarna. Vi har inte heller ministerstyre. Om en riksdagsledamot missköter sig kan väljarna kryssa någon annan nästa val, men över myndigheterna är den direkta makten mer begränsad.

Om man känner sig väldigt åsiktsnödig bör man inte bli tjänsteman utan satsa på att bli politiker, eller kanske ledarskribent.

 

Karin Pihl är fristående kolumnist på Expressens ledarsida.

 

Läs också:

Självupptagna känslor hjälper inte tiggarna

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Karin Pihl är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag