Säg "bonus" och du ser en girig direktör.
Tänk om man kunde se en lysande lärare eller rektor i stället, som får en fetare plånbok ju mer eleverna lär sig.
SKOLAN
Det skulle faktiskt kunna bli verklighet på sikt. Runt om i landet pågår i dag experiment med bonusliknande system för att sporra pedagoger och skolledare.
Vissa är bara fåniga. Till exempel gav Nynäshamns kommun förra året Viaskolan 4000 kronor per anställd om de nådde en rad olika mål, bland annat budget i balans och nöjda föräldrar.
Vem lägger in en extra växel för detta? Mer intressant är Norrköpings kommun som just nu förhandlar med ett tiotal skolor om ett slags bonus för rektorerna. De mest utsatta skolorna har identifierats, de som ofta brottas med usla kunskapsresultat och hög omsättning av skolledare.
Kommunen ska erbjuda ett rejält lönepåslag till rektorer som under en längre tid lyckas nå kunskapsresultat i nivå med resten av kommunens skolor.
Hur mycket mer är en förhandlingsfråga. Kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) har varit drivande bakom idén som han kallar för ett "socialt bonussystem". Så vill han kunna locka de bästa rektorerna till de svåraste skolorna. Dessutom tycker han att det signalerar att kunskapsmålen är det viktigaste: "Bortförklaringarna att vi har 'fel' elever, den håller aldrig. Det kan ta längre tid, men det är möjligt att nå målen", säger han.
Ljuv musik, och särskilt när det kommer ifrån en socialdemokrat. Partiet har ju praktiskt taget struntat i sin folkbildningstradition de senaste decennierna.
I Trelleborgs kommun tänker man också i nya banor. Där utreds hur man skulle kunna koppla gymnasieelevernas kunskapsutveckling till lärarlönerna. Det handlar alltså inte om att lärarna med flest MVG-elever ska få mest. Då skulle de som råkar undervisa i de rikaste områdena med flest välutbildade föräldrar åka räkmacka, vilket vore meningslöst.
Hjärnan bakom förslaget, lokalpolitikern och läraren Lars Hemzelius (FP), menar att den individuella lönesättningen i dag inte premierar de duktigaste pedagogerna. Han är förundrad över hur chansartat politiker slänger in pengar i skolan, utan koll på om de verkligen gör nytta (läs: att eleverna lär sig mer).
Fackförbunden är tyvärr måttligt entusiastiska över de nya initiativen. Visserligen vill de ha differentierad lönesättning, men någon måtta får det tydligen vara.
Att ge belöningar som är direkt kopplade till elevernas prestation skulle vara som att "förfalla till kvartalsekonomi", säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet, till mig.
Det är att göra det lätt för sig. Visst har bonusar, inte sällan välförtjänt, fått dåligt rykte. Hisnande höga bonusar i näringslivet som ofta är belöningar för ett gynnsamt konjunkturläge, är naturligtvis bortkastade pengar. Men smart utformade incitamentsprogram för rätt personer i en organisation ger resultat.
Bra utvärderingssystem för lärarnas prestationer kan dessutom fungera som kvalitetssäkring och kartläggning av framgångsrik pedagogik.
Den gedigna McKinsey-rapporten "How the world's best school systems came out on top" visar att tydliga mål, mätning av resultat och skickliga pedagoger är det som spelar roll.
För att lyfta skolan är en extra slant eller lönetrappor kopplade till konkreta kunskapsresultat viktiga verktyg.
Duktiga lärare och rektorer gör hela skillnaden. Egentligen förtjänar de världens bästa bonusar.
