Att tänka fritt är stort. Och det har Svenskt näringsliv verkligen gjort i sin rapport om högre utbildning och studiemedel. Men att tänka rätt är större, och det har SN inte gjort. Man har tänkt rått och råttigt.
I dag får alla studenter samma studiemedel, oavsett om man läser teknisk fysik eller teatervetenskap. Från den 1 juli får heltidsstuderande 2 169 kronor i veckan i studiemedel, varav 680 kronor är bidrag. Det finns ett tak på 240 veckor. Det räcker till tolv terminer.
Denna jämlikhet vill Svenskt näringsliv (SN) rucka på. Ingenjören är ju efterfrågad på arbetsmarknaden nästan jämt, vilket är mer än man kan säga om teatervetaren. Alltså bör studiemedlen utformas så att de vetgiriga väljer rätt väg. Mer bidrag till ingenjörerna och mindre till humanisterna.
"Då får man signaler om att utbildningen inte kommer att ge så stora chanser i framtiden", förklarade rapportförfattaren Malin Sahlén i Ekot.
De signalerna får gymnasister redan i dag. De har kläm på att de flesta skådespelare hankar sig fram som frilansare mellan a-kasseperioder. De vet att det inte finns bokförlag nog att försörja alla litteraturvetare. De vet att ingenjörer sällan är arbetslösa och dessutom har hög lön.
Ändå väljer många det SN avfärdar som "nöjesstudier". För arbetslivet handlar inte bara om att dra in mycket pengar, det handlar om att försöka hitta ett jobb man gillar. Att tvinga den presumtiva teatervetaren att låna 10 000 kronor till per termin torde inte få henne att bli maskiningenjör i stället. Möjligen blir hon i stället affärsbiträde som läser teatervetenskap på kvällstid.
Studenter kan inte betingas som råttor i ett ekonomiskt laboratorium, även om Svenskt näringsliv sorgligt nog tycks tro det. Universiteten är inte till för att förse svenska företag med specialanpassad arbetskraft, de är till för att öka bildning och göra nya rön.
Visst vore det bra om fler ville bli ingenjörer. Men då borde Svenskt näringsliv fundera på hur organisationen kan bidra till att matematik- undervisning från lågstadiet och uppåt kan bli bättre. För folk som tycker att matte är pest blir aldrig ingenjörer.
SN:s medlemmar i teknikbranscherna skulle kunna erbjuda feriepraktik åt elever som ska börja nian och anställa sommarjobbande gymnasister med råge, gärna sådana som inte går NV- eller tekniskt program. Det kan få unga att sluta förknippa teknik med tristess.
I förhållande till universitetsvärlden kan Svenskt näringsliv verka för att införa fler utbildningar i stil med STS-civilingenjörerna i Uppsala.
De läser inte bara tekniska ämnen utan också kulturgeografi, ekonomisk historia och idé- historia. Det är en ämnescocktail som kan locka fler att insupa teknik.
I stället ägnar sig Svenskt näringsliv åt social ingenjörskonst av värsta slag. Må staten inte sätta sig och ro med kapitalet i den båten.
"Studenter kan inte betingas som råttor i ett ekonomiskt laboratorium.
