Talade man om terrorister den 12 september 2001? Talar medlemmarna av Socialdemokraternas verkställande utskott i förödelsens stund om tänkbara namn på nästa partiledare? "Naturligtvis", säger både Sven-Erik Österberg och sunt förnuft.
Men Carin Jämtin, just nu i alla medier, förnekar att sådana samtal förs. Allt man i nuläget pratar om mellan kaffeklunkarna på 68:an är hur partiledarvalet ska gå till, har hon hävdat vid flera tillfällen. Som om inte processen rimligen hänger samman med vilka kandidater som står till buds - om det finns någon som partiet omedelbart kan enas kring eller om lokala hövdingar måste smörjas ordentligt för att acceptera varje möjlig kandidat.

Partisekreteraren har de senaste dagarna sagt en del annat som också varit svårt att tro. I Agenda i söndags bedyrade hon att det inte var det verkställande utskottet som avsatte Juholt, utan att han självmant valde att lämna uppdraget. Hur det än är med den saken så lät det mystiskt när Jämtin sa att partiledaren tog, och lämnade, sitt besked först på lördagen.
Socialdemokraternas presschef Fredrik Kornebäck kallade till Juholts presskonferens i Oskarshamn redan fredag kväll. Det är förstås möjligt att varken han eller partisekreteraren vid det laget visste vad Juholt skulle säga. Men det verkar inte särskilt troligt att partiledaren smyghöll på sådan information. Inte i ett parti där formalia är heligt, och inte efter två dagars förhandlingar som Håkan Juholt inledde med en försäkran om att han skulle sitta kvar.

I övrigt vill Carin Jämtin inte närmare kommentera vad som hände i VU de dramatiska dygnen, eftersom man bara inte gör det som partisekreterare. Men hon måste nog bryta mot hederskodexen om hon ska kunna övertyga någon om att den officiella versionen är sann. Spelar det någon roll? Är det så farligt om nu det verkställande utskottet skulle vilja skydda en välvillig uppgörelse med en hårt ansatt partiledare? Ja.
Att använda tricks och illusionsnummer är respektlöst mot väljarna och demokratin. En viktig anledning till att den socialdemokratiska krisen har nått oanade bottnar är just att Håkan Juholts systematiskt har skarvat och slarvat med sanningen. Vägen därifrån går inte genom att bagatellisera misstag som kostade hundratusentals väljares förtroende, och dra för tunga gardiner för ett verkställande utskott som redan uppfattas som suspekt.

I dag framstår Socialdemokraterna mer som en mystisk sekt än ett regeringsalternativ. Bara genom att vara renhårigt och öppet har partiet en chans att återfå sitt förtroende. Carin Jämtin verkar ännu inte riktigt ha insett det. Och med det sovjetiska stuk som hittills har präglat partiledarbytet kan det bara gå ännu sämre. Jämtin och andra ledande socialdemokrater kan säga att krisen är historisk, unik och så vidare en miljon gånger. Men om de inte visar att de förstår vad som orsakade krisen gör det knappast någon skillnad.