Vad ska Malin Axelsson säga nästa gång hon eller Radioteatern får kritik av det slaget?, skriver Johannes Forssberg.
Vad ska Malin Axelsson säga nästa gång hon eller Radioteatern får kritik av det slaget?, skriver Johannes Forssberg.
Johannes Forssberg

SR undergräver konstens frihet

Publicerad

Radioteaterns beslut att ställa in och göra om pjäsen “Ungdom utan Gud” vittnar om en vansklig syn på konsten.

Ordet “neger” är en del av slavhandelns och lynchningarnas språk. Det har i hundratals år använts för att reducera människor till djur. Ordet hör därför hemma på historiens avträdeshög, inte i vårt moderna språk. Men när vi inspekterar den där stinkande högen går ordet inte att komma undan.

I manuset till pjäsen “Ungdom utan Gud”, som skrivits för Radioteatern och bygger på Ödön Von Horváths roman med samma namn, använder en nazistisk skolpojke n-ordet när han i en uppsats ska förklara för sin lärare varför han anser att kolonier behövs. Människorna som benämns med ordet är “sluga, fega och lata” enligt pojken. Den humanistiskt lagda läraren blir bestört över det rasistiska svaret.

Poängen med skolpojkens språkbruk är att det kraftfullt uttrycker den nazistiska synen på svarta som undermänniskor.

“Ungdom utan Gud” skrevs i landsflykt undan nazisterna och skildrar genom de förråade skolpojkarna nazismens avskaffande av människovärdet och lärarens ensamma kamp för att hålla fast vid det. När en nazistpojke använder n-ordet i den kontexten kan det omöjligen missförstås som ett försvar för uttrycket. Det är svårt att tänka sig ett sammanhang där det tydligare framgår att ordet är rasistiskt, våldsamt och fel.

Men Radioteaterns ledning ställde in pjäsens premiär i vånda inför den debatt man antog att språkbruket skulle utlösa. Efter samtal om manuset med personer som särskilt bjudits in utifrån beslöt sig teatern för att beställa en ny version av manuset, utan ordet, och spela in det på nytt, vilket avslöjades av Kulturnyheterna. Förvecklingarna har lett till att pjäsen som var redo att sändas i juni förra året i stället kommer att gå nu i påsk.

Det måste höra till ovanligheterna att en teater i samråd med externa granskare ställer in en färdig föreställning och anpassar manuset för att på förhand parera kritik. Det är oklart om det är så den relativt nytillträdda radioteaterchefen Malin Axelsson kommer att arbeta framöver eller om detta var en engångshändelse. Radioteaterns brist på konstnärligt självförtroende är i alla fall sorglig. Beslutet att ställa in och göra om “Ungdom utan Gud” grundar sig i ett synsätt som är farligt för konsten.

Idén som Radioteatern har tagit intryck av går ut på att sammanhanget där obehagliga och kränkande uttryck förekommer inte spelar någon större roll. Att det alltid är lika fel att använda n-ordet, oavsett hur och varför man gör det.

Det är en idé som underkänner konsten. Om konsten bokstavligt måste stå till svars för allt obehagligt den gestaltar, oberoende av sammanhanget, kan den i förlängningen inte gestalta.

Är Malin Axelsson redo att ta konsekvenserna av den konstsyn hon ansluter sig till? Hennes egen pjäs “Marken brinner”, som handlade om Husbykravallerna, fick för några år sedan hård kritik av personer som ansåg att den uttryckte polishat. En person oroade sig för att ungdomarna han jobbat länge med i en socialt utsatt förort inte skulle förstå att det rörde sig om teater och inte politisk uppmaning.

Vad ska Malin Axelsson säga nästa gång hon eller Radioteatern får kritik av det slaget? Att säga att det anstötliga måste ses i sitt teatersammanhang blir svårt när “Ungdom utan Gud” ställdes in för att sammanhanget inte längre spelar roll.

 

Läs också:

Asylboendena är en krutdurk

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag