Johannes Forssberg

En dingding-rapport om bilden av muslimer

Publicerad

I svenska medier skildras muslimer som hotfulla stereotyper snarare än som vanliga människor.

Det är slutsatsen i en rapport som diskrimineringsombudsmannen, DO, publicerade för en tid sedan.

Enligt rapportförfattaren Marta Axner, doktor i religionssociologi och socialdemokrat, kopplas muslimer regelmässigt samman med våld och terrorism. Om det är sant att en stor befolkningsgrupp dagligen tvingas utstå sådana fördomar i etablerade medier är det alarmerande.

Till grund för slutsatserna ligger ett antal artiklar och inslag från en sju veckor lång period i slutet av 2014. Materialet har hittats med hjälp av ett antal sökord som på något sätt anknyter till islam och muslimer.

En stor del av rapporteringen handlade om IS och dess ohyggliga belägring av den kurdiska staden Kobane. Rapportförfattaren har inte hittat något exempel på att IS beskrivs som en typiskt muslimsk rörelse, som representerar muslimer i allmänhet. Tvärtom konstaterar studien att IS-krigarna beskrivs som jihadister och liknande, inte som muslimer. När IS fördöms i opinionstexter är angreppen inte riktade mot alla muslimer, "snarare tvärtom", skriver Axner. Ändå drar hon slutsatsen att artiklarna förknippar muslimer med "våld och hot" och skildrar dem som "bärare av andra värderingar" än "vi". Detta eftersom det ändå finns en koppling mellan IS och islam.

 

Det vore onekligen svårt att beskriva IS grymheter utan att förknippa organisationen med våld och hot. Den återstående möjligheten att rapportera på ett godtagbart sätt, enligt Axners synsätt, vore då att låtsas att IS inte betraktar sin verksamhet som islamisk. Man skulle kunna kalla rörelsen "staten". Låta bli att närmare förklara hur de rättfärdigar sina illdåd och vad de vill uppnå med dem. Men en sådan journalistik skulle vara undermålig.

Det är stor tragedi att IS säkerligen får ett antal icke-muslimska svenskar att förknippa vanliga muslimers tro med våldsam fanatism. Men det beror huvudsakligen på att IS begår ofattbara grymheter i islams namn, inte på att "mediebilden" präglas av "stereotypisering".

I det postmoderna ramverk rapporten utgår från är det som händer i verkligheten ointressant jämfört med "berättelserna" om verkligheten. Därför var även rapporteringen om Malala Yousafzais Nobelpris problematisk, enligt Axner. Skildringarna innebar nämligen att "en muslimsk kvinna med agens" ställdes mot "förtrycket från andra muslimer förknippade med extremism och våld". Verkligheten skulle kanske bli mindre stereotyp om talibanerna i Swatdalen utelämnades från berättelsen om Malala. Men då skulle det vara svårt att förstå varför hon fick fredspriset.

 

Ett annat problem med rapporten är att den uteslutande bygger på nyhetsmaterial som anknyter till islam. Muslimer är något normalt i Sverige och det är onormalt att i onödan framhålla människors religiositet i mediebevakningen. När Mohammed räddar någons liv, Leila tillfrågas om vädret och Ali berättar om varslet på arbetsplatsen framhålls inte att de är muslimer. Att ständigt titulera muslimer som sådana skulle kanske minska andelen negativa artiklar med koppling till islam, men det skulle också innebära en exkluderande särbehandling.

Den som vill slippa Axners kritik bör förmodligen helt undvika att skriva om muslimer. I en artikel nämnde en person på Störningsjouren muslimers givmildhet under Ramadan som något han särskilt uppskattar med jobbet. Att på det sättet förknippa muslimer med generositet och bakverket baklava ansågs dessvärre "exotiserande".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag