Johannes Forssberg

Beatrice Ask, lyssna på din kollega i USA

Publicerad

USA är ohotad världsmästare i att fängsla människor.

Landet huserar fem procent av världens befolkning men en fjärdedel av dess fångar. Det kostar att ligga på topp - årskostnaden för de drygt två miljoner fångarna uppskattas till omkring 80 miljarder dollar.

Den amerikanska fängelsebefolkningen började dra ifrån andra länders i takt med att en idé fick politiskt genomslag.

Idén gick ut på att drogmissbruket var orsaken till - snarare än ett symptom på - USA:s sociala problem. Och att drogerna skulle kunna utrotas med tillräckligt svidande fängelsestraff.

Så kallade obligatoriska minimistraff infördes för narkotikabrott, på både federal och delstatlig nivå. De innebär att domaren aldrig får ta hänsyn till några förmildrande omständigheter när en narkotikabrottsling står inför skranket.

De hårda straff politikerna beslutat om måste alltid utdömas, enligt en tabell.

Det krävs inga stora mängder för att de federala minimistraffen ska slå till. Överlåtelse av exempelvis 1 gram LSD, 28 gram crack eller 50 gram metamfetamin ska alltid ge minst fem års fängelse.

 

För någon som redan har straffats för narkotikabrott vid två tidigare tillfällen räcker 280 gram crack för en obligatorisk livstidsdom.

De hårda straffen har inte minskat drogmissbruket i USA. I stället har de skapat en permanent fängslad underklass. Det sociala arvet har blivit blytungt. Och när arvingen väl slagit in på fel väg finns ingen återvändo.

Republikaner och demokrater har stiftat lagarna i samförstånd men nu börjar allt fler inom båda partierna bli medvetna om den sociala katastrof de skapat.

 

Förhoppningsvis inleddes ett epokskifte när Obamas justitieminister Eric Holder i ett tal i förrgår angrep de obligatoriska minimistraffen för narkotikabrott. Han sa att icke-våldsamma narkotikabrottslingar på låg nivå inte ska få straff som bättre passar grova våldsbrottslingar och narkotikakungar.

Holder lyfte också fram behandling som ett bättre alternativ och slog fast att domaren måste göra en helhetsbedömning, i stället för att dela ut svepande straff.

Det finns en hel del frågetecken kring sättet straffen ska ändras på. Men det är ändå en stor sak att frågan börjar röra sig i rätt riktning.

I Sverige går utvecklingen tyvärr åt motsatt håll.

De svenska narkotikastraffen är visserligen mildare än USA:s. Men sett till strafflängderna i stort är de ändå mycket hårda.

Och vår straffmätning har påmint om den Eric Holder nu vill avskaffa. Även här har påföljderna mekaniskt räknats ut utifrån mängd och subjektiva bedömningar av den aktuella drogens farlighet.

 

Så har småskaliga narkotikabrottslingar straffats hårdare än grova våldsverkare och unga människor fått sina liv förstörda på grund av något enstaka snedsteg.

Högsta domstolen har de senaste åren förändrat straffmätningen. Man har, som Eric Holder vill, börjat göra helhetsbedömningar av narkotikabrott i stället för att döma med miniräknaren.

Straffen har därmed sänkts för narkotikans småbrottslingar, vars brott ofta hänger samman med ett eget missbruk.

Detta har gjort Beatrice Ask oerhört upprörd. Hon har tillsatt en utredning, i syfte att minska domstolarnas handlingsutrymme och få domarna att döma som hon vill.

Utifrån den föreställning om att narkotikamissbruket kan straffas bort, som snart bara Sverige håller fast vid.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag