Tillvaron på asylboendena som skulle bryta ner de flesta av oss, och många av dem som lever i den var svårt traumatiserade redan när de kom Foto: Lisa Mattisson
Tillvaron på asylboendena som skulle bryta ner de flesta av oss, och många av dem som lever i den var svårt traumatiserade redan när de kom Foto: Lisa Mattisson
Johannes Forssberg

Asylboendena är en krutdurk

Publicerad

Det är lätt att förstå varför asylsökande klagar på sina boenden. Deras tillvaro får inte förtigas.

Få saker väcker så mycket indignation som asylsökande som har mage att klaga. Den som uttrycker missnöje över sin tillvaro på boendet är en kravmaskin och en lyxflykting. Hen ska bara vara väldigt tacksam och hålla tyst och åka hem om det inte passar.

Det krävs bara en liten gnutta inlevelseförmåga för att förstå den besvikelse många asylsökande känner. De hade fått höra att om de bara klarade den svåra flykten hit skulle de komma till ett land där de var behövda och välkomna. Ett land där det fanns arbete och bostäder, där det inte bara gick att överleva utan också att leva.

De trodde att uppehållstillstånden var stadiga och snabba och att familjen skulle få följa efter i flygplan i stället för i gummibåtar.

 

Nu sitter de fast på boenden som blir eländigare för varje ny upphandling som Migrationsverket gör. De har några kvadratmeter var i rum fyllda av främmande människor som mår lika dåligt som dem. Varje skrymsle är fullt av folk. Ingenstans kan man vara i fred. Det finns inte mycket att göra annat än att vänta i uppemot två år på ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Och att våndas över familjen där hemma, som i de allra flesta fall inte kommer att få komma hit.

Det är en tillvaro som skulle bryta ner de flesta av oss, och många av dem som lever i den var svårt traumatiserade redan när de kom. Eftersom boendena ofta ligger ensligt och avsides är det besvärligt att ta sig därifrån och få ens en stunds respit.

 

Med tanke på allt det här är det knappast förvånande att våldsamheter ofta bryter ut på boendena. Detta är något SD-anhanget tar som intäkt för att de asylsökande är en våldsam grupp. Som om inte våldsbenägna individer skulle triggas även om det var över 100 000 svenskar som trängdes under dessa betingelser.

Situationen på boendena är farlig, i första hand för de asylsökande själva. Och det finns skäl att tro att läget bara kommer att bli värre. En grundförutsättning för att tillvaron på boendena ska kunna förbättras, och de som bor där skyddas från våld, är att vi vet hur verkligheten ser ut. Men enligt ett avslöjande i DN (20/1) har polisen i interna direktiv bestämt att uppgifter som rör brott och andra ordningsstörningar vid asylboenden ska sekretessbeläggas.

Det är en policy som, om DN:s uppgifter stämmer, är högst tvivelaktig juridiskt.

 

LÄS OCKSÅ: Fredsvänstern är tyst när Putin bombar

 

En av DN:s poliskällor tror att det finns politiska skäl bakom beslutet. Om det finns minsta sanning bakom den teorin vore det skandalöst. Att inskränka handlingsoffentligheten av rädsla för främlingsfientlighet vore att ge upp hoppet om det fria meningsutbyte som principen ska främja.

Extremisterna behöver inga myndighetsuppgifter för att hetsa mot asylsökande. Det gör de alldeles oavsett. Och den information polisen inte vill dela med sig av kommer ut på hatsajterna ändå, i förvanskad och försåtlig form.

Handlingsoffentligheten ska främja en “allsidig upplysning”. Det är precis vad som behövs när det gäller flyktingboendena för där lever hundratusentals människor i en hopplös och mytologiserad skuggtillvaro.

Att lämna dem i sticket kan få förödande konsekvenser.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag