Schweiz är chockat sedan dess största bank, UBS, i onsdags gick med på att lämna ut uppgifter om skattesmitare till amerikanska myndigheter.
Från schweiziskt regeringshåll påstår man att uppgifterna inte handlar om skatteflykt utan om bedrägeri.
Det är en desperat lögn. Schweiz officiella hållning är nämligen att aldrig lämna ut skattesmitare.
Man låtsas som att amerikanerna var något annat än det för att ingjuta trygghet hos alla andra som gömmer oskattat kapital.
Det blir nog svårt. Den schweiziska banksekretessens attraktivitet består i att den ansetts lika pålitlig som en Rolexklocka.
Nu när den inte är vattentät kommer lockelsen aldrig att bli densamma.
Många schweizare är oroliga. I hundratals år har de schweiziska bankmännens tysthet varit landets största naturtillgång.
Redan 1713 stiftades den första banksekretesslagen. Sedan dess har de extremt rika och mäktiga som inte litar på någon åtminstone kunnat lita på sin schweiziska bank. Deras världsbild rasar nu samman. Men vi andra har anledning att glädja oss.

Schweiz hemlighetsfulla banksektor må ha en tilltalande mytisk glamour, men dess historia full av smuts.
Medan landets företrädare ofta framställt sekretessen som ett skydd för den lilla människan mot den skurkaktiga staten, är det snarare skurkarna som dragit nytta av den. Det var Nazitysklands stöldgods som gjorde Schweiz finanssektor till en av världens mest framstående.
Under efterkrigstiden har åtskilliga diktatorer uppskattat diskretionen, Kongos Joseph Mobutu till exempel. Han rånade sitt folk på samma sätt som Frankrikes 1700-tals-kungar och precis som dem placerade han pengarna i Schweiz.
Nigerias diktator Sani Abacha (700 miljoner dollar i Schweiz) och Filippinernas Ferdinand Marcos (500 miljoner dollar) är mer närliggande exempel.
I dag är inte vilka pengar som helst välkomna i Schweiz bankvalv. Krigsförbrytare kan inte känna sig trygga, och många maffiosikunder försvann när pengatvätt förbjöds 1990.
Men Schweiz gör fortfarande skada. Den skatteflykt som skatteparadisen möjliggör är ett allvarligt problem.

Genom att rika privatpersoner och stora företag kan strunta i skatten undermineras demokratiskt fattade beslut.
När dessa betalar mindre i skatt måste vanliga löntagare betala mer.
I den fattiga världen blir konsekvenserna värst. Där finns ju knappt någon arbetande befolkning att lämpa över skattebördan på.
Antikorruptionsorganet Transparency International uppskattar att 4.5 triljarder hålls undan afrikansk beskattning.
Så länge kontinentens tillgångar flyter in i skatteparadis kommer Afrika inte kunna utvecklas.
Anledningen till att Schweiz traditioner börjar krackelera är en ökad internationell press, särskilt från USA.
Affärsidén att leva på andra länders skatteflyktingar blir särskilt osmaklig i kristider, när vanligt folk får det sämre och tvingas betala mer.
Gordon Brown sa i onsdags att ett av hans viktigaste mål med den kommande G20-konferensen är att vidta åtgärder mot skatteparadisen.
Barack Obama har länge drivit frågan.
Förhoppningsvis kommer världens rika inte kunna gömma sig undan krisen.