Förvaring
För varje långtidsarbetslös som "anordnarna" lyckas inhysa får de femtusen kronor i månaden från staten - skattefritt. Och det finns gott om råvara.
I dagsläget befinner sig drygt 25 000 arbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas, där man kommenderas ut på arbetsplatser. År 2013 kommer de att vara dubbelt så många, enligt Arbetsförmedlingen.
Men vi vet väldigt lite om denna skattefinansierade miljardindustri. Det är oklart vad som händer med alla dessa människor.
Enligt förordningen ska arbetet vara "meningsfullt" men ändå inte påminna om den sortens uppgifter som ger betalt. Vad betyder det? För en fas 3-arbetare i Gävle innebar det tungt röjningsarbete i skogen. Det tog livet av honom. I Linköping har vuxna människor istället fått öva på att tala i telefon. Andra har berättat om hur de ägnat sina dagar åt att måla om möbler som redan hade perfekt färg.

Men den tillvaro som oftast har beskrivits, och som verkar vanligast, är sysslolös. Man bara sitter och inbringar pengar till sin anordnare, som en långsamt rasslande enarmad bandit. För företag med många maskiner blir det jackpot.
En av de största aktörerna, Jobbfabriken, sysselsätter enligt egen utsago 650 arbetslösa. Det innebär inkomster på nästan 40 miljoner kronor om året. Man undrar vad som händer där.
SVT:s Östnytt åkte till en av fabrikerna för att ta reda på det, men fick inte tala med "personalen".
Samma redaktion begav sig till ett annat storföretag, Personalstrategerna, där Motala-praktikanten Hans Johlgren berättade om den totala meningslöshet som präglade hans dagar.
Då skrev företaget till Arbetsförmedlingen att de med anledning av Östnytts besök önskade att "Hans inte längre deltar i fas 3". Dagen efter drogs hans ersättning in.
Arbetsförmedlingen försäkrar att ingen stängs av på grund av framträdanden i media. Men grunderna för "återkallelse" är så vagt definierade att inte ens myndighetens sakkunniga riktigt kan förklara vad de betyder. Klart är att arbetstvång råder.

Men vad som krävs för att man ska anses "missköta sig" eller "störa verksamheten" är svårt att veta.
Ingen är rättslös i förhållande till eventuella, lokala AMS-chefer som missbrukar gummiparagraferna för att skrämma till tystnad. I vanlig ordning kan man få ärendet omprövat av myndigheten, och sedan av förvaltningsdomstol.
Men det tar bara en sekund för Arbetsförmedlingen att dra in ersättningen. Det är inte mycket pengar, sällan mer än 8000 kronor, men har man ingenting har man inte råd att gå utan inkomst ens i en vecka.
Nästan alla fas 3-vittnesmål är anonyma och det är nog ingen slump. Deras berättelser behövs, för utan dem vet vi ingenting. Regeringen har, till Riksrevisionens förtret, inte initierat någon utvärdering av jobb- och utvecklingsgarantin.
Företagen i fas 3-branschen hemlighålls. Enligt Arbetsförmedlingens tolkning av sekretesslagen skulle de åsamkas skada om deras bidragsberoende blev allmänt känt. Jobb och utvecklingsgarantin måste genomlysas. Och förändras.