Johannes Forssberg: Rädda nätet

Publicerad
Uppdaterad
Är vi människor eller kunder på internet?
Ska vi ha medborgerliga rättigheter eller räcker det med konsumentskydd?
Det är de avgörande frågorna när Europaparlamentet för andra gången röstar om telekompaketet den 5:e maj.
Internet är oskiljbart från våra liv. Utan det är vi stympade halvfigurer.
Telekompaketet bygger på en annan syn på saken, liksom så många andra direktiv från Bryssel. Trycket har varit hårt från branscher som tycker att ett öppet internet är dåligt för affärerna.
Genom en rad skrivningar öppnar det för ett villkorat och slutet internet. Ett "kabel-tv-internet", som många har kallat det. Där går all information genom ett filter. Vi får inte tillgång till det gränslösa internet vi känner. I stället får vi, som med kabel-tv, plocka ihop ett paket av tjänster till varierande priser. Vi kan inte träffas som vi vill, för vi har inte samma "paket", inte samma internet.

De rättigheter vi
har enligt telekompaketet finns i våra avtal med internetoperatören. Det handlar om att få det paket vi betalar för. Vi har rättigheter som internetkunder, inte som människor.
Det inte bara låter som en mardröm. Det är en mardröm.
Men det finns fortfarande möjlighet att göra motstånd.
I kväll kommer Europaparlamentets ITRE-utskott att rösta om tillägg 46 (tidigare 138) till telekompaketet.
Tillägget slår fast att ingen får berövas sin internettillgång utan rättslig prövning.
Parlamentet godtog tillägget i sin första behandling av telekompaketet. Men när det bollades tillbaka till ministerrådet ströks det.
Det var Nicolas Sarkozy, president för EU:s dåvarande ordförandeland Frankrike, som höll i trådarna.
Han är nämligen begiven på att stänga av människor från internet. Den franska så kallade HADOPI-lagen - Sarkos baby framför andra - innebär att man stängs av från internet efter tre misstänkta fall av illegal fildelning. En nyinrättad myndighet står för bevisningen, i samråd med upphovsrättsindustrin. Utan rättslig prövning skärs människor bort från sina nätliv.

Så kan det snart
bli även i Sverige om inte tillägg 46 röstas igenom i kväll. Centerpartisten Lena Ek har redan försäkrat att hon står bakom tillägget. De övriga svenska ledamöterna i ITRE-utskottet, Gunnar Hökmark (m) och Göran Färm (s), har varit märkligt tysta. De måste pressas medan tid är.
Telekompaketet är en bomb. Men innan den detonerar kan den göras mindre skadlig. Sista datumet för ändringsförslag är 29 april.
Nu gäller det att ligga på parlamentarikerna och förmå dem att få in fler skrivelser om internet som en rättighet.
Det är också viktigt att vi drar lärdom av de ändlösa repressiva direktiven från Bryssel inför EU-valet.
En parlamentsledamot har väldigt lite att sätta emot.
Vi är inte betjänta av beskedliga politiker. Vi måste skicka aktivister till Bryssel. Ännu kan internet räddas.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag