Omkring klockan 13 i går ekade tre skott i Funäsdalen.
Den sagolika berättelsen om Olle i björnidet fick så ett sorgligt slut.
BJöRNDRAMAT
Tre björnungars utmärglade kroppar ligger nu på obduktionsborden på Statens veterinärmedicinska anstalt. Poliserna som beslöt att avliva dem borde i princip ställas inför krigsrätt, enligt folkstormen.
Det är nog bara hjärtan av sten som inte värker när livs levande små nallebjörnar överges och dör.
Men de som nu riktar vreden över tillvarons skoningslöshet mot polisen och länsstyrelsen gör det lätt för sig.
Orsa djurpark erbjöd sig visserligen tidigt att ta hand om de ungar som övergavs när mamman panikslaget flydde skidande inkräktare.
Men uppskrämda djur återkommer i regel till sin avkomma. Myndigheterna hoppades på en familjeåterförening. Tänk vad tragiskt om mamman hade återvänt till ett tomt ide, medan ungarna hölls i en fångenskap, som det för övrigt inte alls är säkert att de skulle överleva.
Nu gjorde hon inte det och historien fick ett brutalt slut. Men livet i skogen är brutalt, även utan mänsklig inblandning. Om våren finns där gott om ensamma ungar.
De svälter ihjäl eller bits till döds av hungriga predatorer. I bästa fall kan samhället, om de upptäcks, förkorta deras lidande med ett nackskott.
Det är däremot ingen vidare idé att öppna socialtjänstkontor i skogen, och fosterhem för rådjurskid på glid. Naturen är skoningslös, men den är smartare än vad vi är.
Man kan bara hoppas att tolvårige Olle Frisk, som trots sina 20 stygn, har engagerat sig så starkt för de björnar han råkade väcka, inte känner sig skuldtyngd.
Det är oändligt inspirerande att han har en så mycket klokare syn på relationen mellan natur och människa än många vuxna.
Medan medier har berättat en historia om hur en vild best attackerade en liten pojke, är Olle på det klara med att det snarare var han och kompisar som råkade attackera björnen.
Han har satt sig upp mot de dårar som velat avliva djuret bara för att det följde sina instinkter.
Olles lugna och förtjusande lillgamla kommentarer till sin kamp mot rovdjuret får mig att önska att jag hade ett uns av hans mod när jag i samma ålder darrade av skräck i Hälsinglands björnrika skogar.
Gissningsvis oroar sig nu en del hispiga föräldrar för att deras barn ska halka ner i björniden under påskens skidsemestrar. Men som Olle Frisk påpekat, med förståelig stolthet, är han ensam om detta öde.
Björnar är farliga, men med tanke på att de årligen inte skadar fler än en till två personer borde bilåkandet vara en betydligt större vånda.
Självklart ska björnarna hållas undan bostadsområden, och man bör hålla efter stammen, men rovdjuren kan inte tämjas.
Björnen har rätt att vara herre i sitt eget hus.