INTE TROVÄRDIG. Sofia Arkelsten tackade ja till oljebolaget Shells bjudresa. Foto: Tommy Pedersen
INTE TROVÄRDIG. Sofia Arkelsten tackade ja till oljebolaget Shells bjudresa.  Foto: Tommy Pedersen

Johannes Forssberg: Naivt och korkat

Publicerad
Uppdaterad
Jag tror inte att Sofia Arkelsten är ohederlig.
Men det är inte nödvändigtvis bättre att vara naiv och korkad.
Olja
Moderaternas dåvarande miljötalesman Sofia Arkelsten hävdade för två år sedan att den "utskällda" oljebranschen kommer att stå för "de stora förändringarna" i klimatfrågan.
Det hade förstås varit sant om hon menat att oljan orsakar de stora klimatförändringarna. Men Arkelsten talade inte om oljebolagen som problemet, utan som lösningen på det.
Hon nämnde särskilt holländska Shell som ett positivt exempel, eftersom de hade börjat "tala" om klimatet.
Hennes entusiasm kan ha haft ett samband med att hon, som Expressens Karl Johan Karlsson i går avslöjade, hade bjudits till ett trevligt PR-jippo som Shell arrangerade i Frankrike. På ett eller annat sätt har oljebolagens världsbild i alla fall blivit hennes.
Som miljöpolitiker har Arkelsten alltid tonat ned konflikterna i klimatdebatten, genom att ständigt slå fast att alla parter trots allt har samma fina mål om att "rädda världen".

Det är just illusionen av att klimatkampen är en samförståndig välgörenhetsgala som har dödat den som politisk fråga. I verkligheten är klimataktivism inte ett teparty utan ett krig. För det finns verkligen mäktiga intressen som inte alls bryr sig om att "rädda världen", även om de numera döljer det väl.
Förr om åren använde sig oljelobbyn av "klimatskeptisk" forskning i sin kamp för vårt fortsatta beroende av deras varor. Det har blivit politiskt omöjligt. Den nya strategin går ut på att krama ihjäl alla fiender.
Företag som Shell och BP finansierar seriös klimatforskning, donerar pengar till miljöaktivister och håller sofistikerade seminarier. Förhållandevis små investeringar ger ovärderlig utdelning i form av trovärdighet i klimatdebatten.
Oljebolagen förleder politiker som Sofia Arkelsten att tro att de i själ och hjärta är passionerade miljövänner, och därför måste behandlas varsamt och respektfullt. Ger man dem bara arbetsro kommer de själva att lösa klimatfrågan, ungefär.

Bluffen blev väldigt uppenbar när det tidigare i veckan avslöjades att de stora oljebolagen finansierar de mest rabiata klimatskeptikerna inför det stundande amerikanska kongressvalet.
Men man behöver inte den informationen för att inse deras verkliga avsikter. Det räcker att titta på deras affärsverksamhet. Allt handlar fortfarande om olja.
Ett år efter att Sofia Arkelsten hade kommit på finbesök beslutade Shell att lägga ner en satsning på förnyelsebar energi, som de senaste åren inte ens hade uppgått till en procent av budgeten. Vd:n förklarade att det inte varit tillräckligt lönsamt.
Det enda oljebolagen kan är olja. Om de får bestämma kommer hela jordens oljereserv att gå upp i rök. Vid det laget har medeltemperaturen stigit med sex grader.
Kaoset och lidandet som det skulle innebära går inte att föreställa sig.
Shell behöver heller inte försöka göra det. Det som inte påverkar deras närmaste kvartalsrapporter bekommer dem inte. Att förlita sig på deras välvilja är livsfarligt - fråga nigerianerna som ännnu väntar på att Shell ska ta ansvar för ödeläggelsen av Nigerdeltat.
En miljöpolitiker som låter sig bortbjudas av dem är lika trovärdig som en justitieminister som åker på motorcykelsemester med Hells Angels, om inte mindre.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida