Hur ser den svenska skolans problem ut?
Enligt Jan Björklund har han ofullständiga betyg, keps inomhus och är ful i mun. Han är en produkt av Socialdemokraternas "flumskola", som sannolikt infördes runt 1968.
Om man bortser från Björklunds märkliga besatthet vid huvudbonader, och hans väl känsloladdade språkbruk, så har han en del poänger. Det sker en omfattande utslagning från skolan som har mycket att göra med gammal misslyckad socialdemokratisk skolpolitik.
Men det finns också en annan typ av "flumskola", som snarare befolkas av medelklassens barn. Den bygger dock på borgerliga reformer - så som skolpengen och det fria gymnasievalet - och här är inte problemet att eleverna har dåliga betyg utan tvärtom alldeles för bra.
I en artikel på gårdagens DN Debatt berättade forskare vid Näringspolitiska institutet att antalet elever med högsta betyg i alla ämnen ökade med 28 gånger mellan 1997 och 2007.
Jag är en del av den här rekordgenerationen och vet något om hur den fungerar. Mitt gymnasium var fyllt av elever som såg högsta betyg som sin födslorätt. Många av dem var ganska ointresserade av själva undervisningen. Men de älskade att diskutera sina betyg.
Efter varje lektion sprang de efter lärarna ut i korridoren och tjatade och krävde. Rektorn var på deras sida. Betygssnittet skulle hållas uppe. Annars kunde elevernas skolpengar hamna någon annanstans.
Mycket av den borgerliga kritiken mot "flumskolan" har handlat om att elever och lärare har blivit alltför jämlika, vilket kepsen har blivit en symbol för.
Men vad är en liten keps jämfört med den makt en munvig medelklassunge har på skolmarknaden? Så länge eleverna har pengarna och makten kommer den bildande "kunskapsskolan" att förbli en dröm medan skolverkligheten präglas av dataspelsinriktningar, gratis körkort och glädjebetyg.
Just betygen kommer i och för sig ingen att ha nytta av. Inflationen har gått så långt att betyg har blivit värdelösa som urvalsmedel för högskolorna. Handelshögskolan i Stockholm har nu, som så många andra prestigeutbildningar tidigare, tvingats börja lotta bland de många sökande med högsta betyg.
På andra högskolor måste man undervisa på barnspråk i början av terminen så att de okunniga MVG-eleverna hänger med.
Nu måste Jan Björklund genast se till att högskolorna får möjlighet att anta elever på andra sätt, innan den akademiska utbildningen fullständigt förfaller.
På något längre sikt finns det mycket som måste diskuteras. När skolpengen och det fria skolvalet infördes tänkte man sig att skolorna skulle konkurrera genom att höja kvaliteten på undervisningen. Det är möjligt att det har hänt. Men det har hänt annat också, mycket oförutsedda saker och en hel del absurda.
Som att Vettergymnasiet i Jönköping nyligen erbjöd pengar till de elever som lyckades värva sina kompisar till skolan. Skolor som är så desperata, och de är rätt många, kan få för sig vad som helst.
Det är inte fel att Sverige har prövat sig fram med världens kanske mest radikala skolpengssystem. Men en så omvälvande förändring kräver ordentlig utvärdering.
Den marknadsliberala flumskolan måste sättas under lupp. Det är dags för en rejäl utredning.