Det handlar om hur han framhävt sin tuffa uppväxt, där han tidigt blev en del av Gottsundas kriminella gäng. Kamraterna från den tiden blev missbrukare och kåkfarare men "Robinson-Janne" själv lyckades resa sig på nio. Han återuppstod som socialdemokrat och bestämde sig för att viga sitt liv åt att bekämpa orättvisorna. Robinsonvinnaren Jan Emanuel kandiderade till riksdagen som de utslagna människornas riddare.
Han skulle aldrig glömma var han kom från sa han, och såg övertygande ut med hästsvansen och tatueringarna.
Något som särskilt burit upp Johanssons gloria är hans arbete med "utsatta ungdomar". Han har beskrivit det som ett sätt att sona sina egna synder.
Före kändisskapet var verksamheten liten. Då bestod Jannes insatser i han mot ersättning från kommunerna lät problemungdomar vara gratis arbetskraft åt ett bilvårdsföretag.
Men som känd, patosfylld riksdagsledamot - som dessutom själv varit buse - fick han verksamheten att växa till ett imperium.

Han lyckades väl med marknadsföringen av sitt företag "Av egen kraft AB". För kommunpolitikerna var det säkert lockande att Jan Emanuel beskrev verksamheten som "Non Profit", det vill säga utan vinstsyfte.
Tänk vad snällt av Janne att på ideell grund rädda ungdomar som är som han var.
Non-profitinriktningen är uttalad på företagets hemsida och Jan Emanuel har i flera intervjuer försäkrat att alla pengar går in i företaget.
Att han kommit undan med detta säger det mesta om hur besynnerligt dålig koll politiker och medier har på den ofta skumma behandlingsbranschen.
Jan Emanuels bolag Av egen kraft AB och Svensk samhällsutveckling AB har genomsnittliga vinster på 25-50 procent. Det är en mycket god marginal jämfört med många andra, vinstdrivande företag i samma och liknande branscher.
Bolagen har flera gånger de senaste åren delat ut vinst till aktieägarna - det vill säga "Robinson-Janne" själv.
Efter att han förlorat sin riksdagplats använde han sig av just den möjligheten. Genom att få sina inkomster från kapital i stället för tjänst kunde han under ett års tid kvittera ut 38 000 kronor i månaden i inkomstgaranti från riksdagen, samtidigt som han tjänade hundratusentals kronor på sina företag.

Jan Emanuel Johansson agerar i en lukrativ bransch.
Det finns ett outsinlig källa av besvärliga ungdomar som kommunerna inte vet vad de ska göra av.
När en Jan Emanuel dyker upp i socialnämnden med partibok, plattityder och paketlösningar blir politikerna alldeles till sig och stuvar in ungdomarna på hans boenden.
Socialstyrelsen har konstaterat att man inte vet om de så kallade HVB-hemmen har några som helst positiva effekter för de intagna. Men det står helt klart att entreprenörerna kan glädja sig.
Det faktum att Jan Emanuel Johansson lyckas göra miljonvinster visar tydligt hur goda utsikterna är.
Fallet Jan Emanuel säger förstås mycket om vår sorgliga politiska samtid. Ut åker en avpolletterad Pär Nuder, måhända lite trist och grå, men en hederlig och sällsynt begåvad politiker. In kommer Robinson-Janne med drag under galoscherna. Senast han satt i riksdagen gjorde han sig mest känd för sin kamp för den alltför trångbodda Apan Ola. Med sina bostadsaffärer och sin girighet förkroppsligar Jan Emanuel ordet hyckleri.
Men kanske har vi ändå oss själva att skylla som inte såg igenom den där masken.