Jesus älskar alla barnen och Mona Sahlin älskar ungdomarna.
Hon erfar att de mår dåligt. Hon vill lyssna. Men kärleken är obesvarad.
UNGA
Om Mona Sahlin har man inom Rörelsen alltid sagt att "säga vad man vill om henne, men tala med ungdomar kan hon i alla fall". Det har setts som en ovärderlig tillgång. Rörelsen måste nå de unga för sin överlevnad. Sahlins gåva har lindrat den kroniska framtidsångesten.
Hennes status som "ungdomarnas representant" - som förre SSU-ordföranden Niklas Nordström kallat henne - har dels att göra med hennes engagemang i frågor som uppfattas som ungdomliga. Men det handlar framför allt om hennes person. Marita Ulvskog beskrev en gång Sahlin som "evigt ung" och det är klart, få i hennes ålder och yrke har varit på elva Hultsfredsfestivaler. Ingen annan angriper en politisk motståndare genom att säga att något han gjort bara är "sååå dålig stil".
Sahlin är 50+ men hennes ungdomliga kvaliteter har förärat henne en inofficiell utnämning till Hedersungdom.
Som ny partiordförande gjorde hon givetvis "våra ungar" till en profilfråga, det var en del av hennes mandat. Redan i sitt installationstal anlade hon det terapeutiska perspektiv som hon sedan dess haft på ungdomsfrågorna. Det handlar om hur vi unga mår dåligt och är stressade av allt från märkesjeans till internet.
Hon har inga direkta politiska idéer om hur ungdomen ska bli gladare, hon har inte krävt förbud av den depressiva emo-rocken eller så. Sahlin vill att man ska "lyssna" och "sätta sig in."
Hon har kört sitt Dr. Phil-prat så fort hon fått tillfälle.
Men ungdomarna är inte imponerade. Sifos senaste förtroendeundersökning placerar henne långt ner i ungdomskolumnen.
Undersökningen genomfördes visserligen innan Sahlin gjorde som den populära artisten Katy Perry och "kissed a girl". Men det är uppseendeväckande att bara 29 procent av de unga uppger att de har stort förtroende för henne.
Trots att dagens unga är vänstervridna enligt opinionsundersökningarna har de mycket större förtroende för Fredrik Reinfeldt än för Mona Sahlin.
Siffrorna lär chocka SAP. Att somliga vita, medelålders heterosexuella, etc, män skulle rata Sahlin var väntat, men ungdomarna skulle ju vara hennes kärntrupp.
Undersökningen påminner om det eviga glappet mellan vad vuxna anser vara ungdomligt och hur ungdomar egentligen är. Unga behöver inte tilltalas på ett barnvänligt sätt. I den mån de behöver terapeuter letar de efter dem utanför politiken. Det faktum att miljöpartiets språkrör toppar förtroendeligan bland unga är talande. Wetterstrand och Eriksson är de politiker som allra minst gör sig till uttolkare av samhällets små känsloströmmar. De är raka no-nonsens människor. Och de har ett mer uppriktigt patos än svajiga Sahlin.
Det är lätt att raljera över Sahlins ungdomlighet. Det är inte min mening.
Jag tycker hon ska bejaka sin "ungdomliga" personlighet men att hon gillar rockfestivaler innebär inte att hon har ett sjätte sinne som sätter henne i kontakt med ungdomen.
Deprimerade ungdomar blir inte gladare för att Sahlin pratar om märkesjeans. Hon borde ägna sig åt det väsentliga. Nyligen presenterade oppositionen ett ungdomspaket, som bland annat innehöll vettiga satsningar på fler praktikplatser. Sådant spelar roll för unga.
Under den här krisen kommer ungdomarna att bli stressade av betydligt allvarligare orsaker än jeans.