I sin lysande bok om Lundin Oil, "Affärer i blod och olja", förundras journalisten Kerstin Lundell över att skandalen kring företagets affärer i Sudan aldrig riktigt har fått fäste i Sverige. Jag delar hennes häpnad. Det har sagts att affären är för krånglig för att "vanligt folk" ska förstå. Men den grundläggande storyn kan göras ganska enkel.
I slutet av 90-talet skriver Lundin Oil (och ett antal andra skrupelfria oljebolag) avtal med regimen i Sudan om att utvinna olja i ett område som den i praktiken inte kontrollerar.
Trakterna kring Muglad Basin har i årtionden härjats av inbördeskrig och i synnerhet rebellgruppen SPLA står i vägen för Lundin Oils (senare Lundin Petroleum) och den sudanesiska regimens möjligheter att tjäna pengar. Området behöver rensas upp. Och just upprensning är passande nog en paradgren för den brutala diktaturen.
Precis som i Darfur några år senare beväpnar man miliser. Tillsammans med armén gör de brutala räder mot de civila som kan tänkas sympatisera med rebellerna. I massiv skala våldtas, dödas och fördrivs människor som är födda med förbannelsen att befolka ett område som började kallas "block 5A" när det tillföll ett svenskt oljeföretag.

Historien är som hämtad ur en Hollywoodfilm. Anledningen till att den aldrig fick någon större spinn i Sverige har inget att göra med bristande dramaturgi. Det beror snarare på att Lundin Oil hade rekryterat Carl Bildt till styrelsen.
När människorättsorganisationer började vittna om övergreppen under 2001 trädde Bildt fram och började mästra Sverige som bara han kan.
Med hela sin pondus och tyngd sålde han in en berättelse som gick ut på att dödandet inte hade något med Lundin Oil att göra, och att oljeföretaget snarare var där för att hjälpa. I sitt veckobrev skrev han helt skamlöst: "Att ge sig i väg, isolera och låta dem kriga i fred är inte moraliskt försvarbart för mig."
Kerstin Lundell konstaterar i sin bok att några av de värsta övergreppen i "Block 5a" skedde året efter att Carl Bildt bland annat jämförde sudanesernas plågor med de som drabbar svenskar vid vägbyggen. Den kritik som Carl Bildt nästan hånfullt avfärdade hade kunnat förändra den tragiska historien. Med sin roll som offentlig apologet kan utrikesministern inte svära sig fri från ansvar för förbrytelserna.

Det är uppenbart att Sudans våldsamma beskydd har varit en förutsättning för att Lundin Oil i någorlunda lugn och ro har kunnat tjäna miljarder på "Block 5a". Men oljeföretaget har hela tiden hävdat att man inte har känt till övergreppen på deras egen bakgård, som är väldokumenterade av flera människorättsorganisationer.
I en rapport som Ecos presenterade i går, en koalition som samlar ett femtiotal europeiska bistånds- och människorättsorganisationer, konstateras att Lundin Oil måste ha varit medvetet om folkfördrivningen.
Ecos menar att företaget har gjort sig skyldigt till brott mot mänskligheten genom att upplåta vägar och flygfält åt massmördarna, väl medvetna om deras illdåd. Det lär bli svårt att driva en sådan rättsprocess. Men de ansvariga måste ställas till svars. 2004 sålde Lundin Petroleum "Block 5a" med miljardvinst. De mördade och fördrivna sudaneserna gjorde en sämre affär.
Det är skamligt att Sveriges medansvarige utrikesminister inte ens erkänner deras lidande.