Johanna Nylander: Profit på panik

Publicerad
Uppdaterad
I Malmö kan snart så kallade "dataspelsmissbrukare" få hjälp. Öppenvårdshuset Gustav tar i dag emot missbrukare av alkohol, narkotika och hasardspel.
Från och med nästa år ska de också behandla överdrivet spelande av dataspel.
Det finns skäl att ifrågasätta satsningen. Begreppet "dataspelsmissbruk" i sig är en tveksam term som inte har något större vetenskapligt stöd. Det finns asociala tonårskillar som spelar stora mängder dataspel, men det är knappast ett problem i nivå med knark- alkohol- eller hasardspelsmissbruk.
Att sätta dessa killar på samma öppenvårdsavdelning som kriminella och missbrukare, utan journaler eller betalningskrav är knappast något som hjälper någon ur ett destruktivt beteende.
Dataspelsberoende är ett begrepp skapat ur föräldraroron för tonårssöner som tillbringar för mycket tid framför datorn eller tv-skärmen. De dataspelsberoende tonårstjejerna är lätträknade, om inte obefintliga. Annan ungdomsbesatthet som ett stort fotbollsintresse, skapar inte samma moralpanik. Trots att konsekvenserna kan vara minst lika allvarliga.
Föräldrar förstår sig på fotboll, men ingen talar om beroende när den besattheten har blivit destruktiv. Då letar man i stället efter andra bakomliggande orsaker till problemen.
Dataspel betraktas fortfarande som någonting nytt och farligt. Den yttre likheten med hasardspel har gjort det enkelt att klassa in överdrivet spelande i beroendefacket, och på vissa håll räknas flitigt nätanvändande också som ett beroende.

I Kina ses det som ett stort samhällsproblem och drabbade skickas på behandlingar som mest liknar arbetsläger. Tidigare i år förbjöds elchocker som metod för att bota "sjukdomen". Här i Sverige brukar psykologen Ove Sandberg regelbundet likställa för mycket tid framför datorskärmen med att knarka.
Överdrivet dataspelande är givetvis problematiskt, och någonting som behöver tacklas. Det gör inte dataspelande automatiskt till ett beroende eller missbruk.
Ägare av beroendekliniker har sett sin chans att kapitalisera på moralpaniken kring nya former av ungdomsnöjen. Genom att hajpa upp de fall som finns, får de kommuner att betala för en behandling som uppskrämda tonårsföräldrar tror att deras barn behöver.
Det finns all anledning att vara kritisk mot beroendealarmisterna, inte minst eftersom de själva talar med ekonomiska särintressen i ryggen. Och med bristande vetenskaplig grund.
Dataspel har flera positiva effekter, och är en betydligt bättre sysselsättning för tonårskillar än många andra fritidsaktiviteter. Alkoholdebuten försenas, språkkunskaper stimuleras och den spatiala förmågan förbättras.
Tyvärr är beroendelarmen ett tecken på misslyckande från vuxenvärlden. Datorn har blivit barnvakt, och föräldrar engagerar sig inte i dataspelande lika mycket som i andra fritidsaktiviteter. I stället sätter de upp statiska tidsgränser för hur länge man får sitta framför skärmen och negligerar spelandet till dålig förstörelse.

Föräldrar måste involvera sig mer i sina barns intressen. Dataspel är inte homogen underhållning, utan kan se olika ut. Föräldrar måste diskutera vad som spelas och uppmuntra konsumtion av olika typer av spel. Att spela tillsammans vid datorn med sina barn borde vara lika naturligt som att skjutsa till fotbollsträningen eller fråga om skoldagen.
Det är inte konstigt att det går snett för grabbarna när föräldraransvaret brister.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag