Så lyder ett av de fem kriterier som en gymnasieelev ska ha uppnått för att få godkänt i 50-timmarskursen Datorkunskap. De andra målen berör ergonomi, säkerhet och grundläggande kunskaper i vanlig datoranvändning.
I verkligheten handlar kursen snarare om företaget Microsofts programvaror. Windows används som operativsystem. Programvaran heter Word, Excel och Power Point. Det är givetvis bra att eleverna lär sig de vanligaste programmen, men vilket annat skolämne lär uteslutande ut system som bygger på ett enda företags produkter, utan att ens diskutera alternativen?
Microsofts dominans märks inte bara i skolan, utan i all offentlig förvaltning. Bortsett från ett fåtal kommuner och myndigheter med eldsjälar på IT-avdelningen, dominerar mjukvarujättarna offentlig sektor.
Det skapar problem och står i strid med en öppen offentlig förvaltning.
Sajten opengov.se är ett initiativ som granskar öppenheten i de svenska förvaltningarna. Den kära offentlighetsprincipen har inte följt med den digitala utvecklingen, och flera av landets myndigheter har fortfarande inte anpassat sig.

Öppenhet är en fråga om tillgänglighet. Om offentliga förvaltningar inte använder sig av så kallade öppna standarder, kommer inte alla att kunna nå information och tjänster. Det går inte att öppna digitala handlingar, deklarera på nätet eller se webbsändningar från politiska möten om man råkar ha andra program eller dator än de allra vanligaste. Felmeddelanden blinkar och man får snällt klara sig med papper och snigelpost.
Stat och kommuner borde använda sig av det som kallas för öppna format och öppen källkod. Det är system som låter användare bygga vidare på systemen, använda datan på ett mer effektivt sätt, översätta, handikappanpassa och underlätta. Det offentliga är sällan bäst på att paketera information och måste öppna upp för mer konkurrens än den som föregås av entreprenadavtal och offentliga upphandlingar. Öppenheten är en förutsättning för många näringsverksamheters överlevnad.
I offentlig förvaltning handlar öppenhet även om kostnader och effektiv användning av resurser. Papperskopior kostar både pengar, träd och tid. Slutna digitala format drabbar den enskilda medborgaren som vill få tag i specifika dokument, och företaget som vill förädla och vidareutveckla information från myndigheter.
Teknik är inte neutralt, och de politiska lösningarna ska inte vara det heller.

Det är inget fel på kommersiella program, men det finns starka skäl för att öppna upp den tekniska strukturen i fler program. Digitala allmänningar som utvecklas i både utforskande och vetenskapligt syfte behövs för att främja den digitala demokratiprocessen.
Vare sig det är i väst, eller i länder där kommersiella programvaror är en lika våt och avlägsen dröm som .jpg-flickorna är för bleka nördar.
Ett annat hot mot öppenheten är mjukvarupatent. Handelsministern har lovat en gemensam EU-patentlag under ordförandeskapet, något som öppnar för patent på mjukvara. Den utvecklingen skulle vara direkt skadlig för IT-branschen, och för långt fler projekt än dem som i dag drivs på principen om öppen källkod.
Offentlighetsprincipen kommer inte att hålla sig vid liv, om den inte får bli digital. Grundprincipen inom offentlig förvaltning ska vara transparens och öppenhet.
För det krävs både öppna standarder och öppen kod.