Johanna Nylander: Microsoft hotar vår demokrati

Publicerad
Uppdaterad
"Eleven ger exempel på områden i arbetslivet där datorer har stor betydelse."
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Så lyder ett av de fem kriterier som en gymnasieelev ska ha uppnått för att få godkänt i 50-timmarskursen Datorkunskap. De andra målen berör ergonomi, säkerhet och grundläggande kunskaper i vanlig datoranvändning.
I verkligheten handlar kursen snarare om företaget Microsofts programvaror. Windows används som operativsystem. Programvaran heter Word, Excel och Power Point. Det är givetvis bra att eleverna lär sig de vanligaste programmen, men vilket annat skolämne lär uteslutande ut system som bygger på ett enda företags produkter, utan att ens diskutera alternativen?
Microsofts dominans märks inte bara i skolan, utan i all offentlig förvaltning. Bortsett från ett fåtal kommuner och myndigheter med eldsjälar på IT-avdelningen, dominerar mjukvarujättarna offentlig sektor.
Det skapar problem och står i strid med en öppen offentlig förvaltning.
Sajten opengov.se är ett initiativ som granskar öppenheten i de svenska förvaltningarna. Den kära offentlighetsprincipen har inte följt med den digitala utvecklingen, och flera av landets myndigheter har fortfarande inte anpassat sig.

Öppenhet är en fråga
om tillgänglighet. Om offentliga förvaltningar inte använder sig av så kallade öppna standarder, kommer inte alla att kunna nå information och tjänster. Det går inte att öppna digitala handlingar, deklarera på nätet eller se webbsändningar från politiska möten om man råkar ha andra program eller dator än de allra vanligaste. Felmeddelanden blinkar och man får snällt klara sig med papper och snigelpost.
Stat och kommuner borde använda sig av det som kallas för öppna format och öppen källkod. Det är system som låter användare bygga vidare på systemen, använda datan på ett mer effektivt sätt, översätta, handikappanpassa och underlätta. Det offentliga är sällan bäst på att paketera information och måste öppna upp för mer konkurrens än den som föregås av entreprenadavtal och offentliga upphandlingar. Öppenheten är en förutsättning för många näringsverksamheters överlevnad.
I offentlig förvaltning handlar öppenhet även om kostnader och effektiv användning av resurser. Papperskopior kostar både pengar, träd och tid. Slutna digitala format drabbar den enskilda medborgaren som vill få tag i specifika dokument, och företaget som vill förädla och vidareutveckla information från myndigheter.
Teknik är inte neutralt, och de politiska lösningarna ska inte vara det heller.

Det är inget fel
på kommersiella program, men det finns starka skäl för att öppna upp den tekniska strukturen i fler program. Digitala allmänningar som utvecklas i både utforskande och vetenskapligt syfte behövs för att främja den digitala demokratiprocessen.
Vare sig det är i väst, eller i länder där kommersiella programvaror är en lika våt och avlägsen dröm som .jpg-flickorna är för bleka nördar.
Ett annat hot mot öppenheten är mjukvarupatent. Handelsministern har lovat en gemensam EU-patentlag under ordförandeskapet, något som öppnar för patent på mjukvara. Den utvecklingen skulle vara direkt skadlig för IT-branschen, och för långt fler projekt än dem som i dag drivs på principen om öppen källkod.
Offentlighetsprincipen kommer inte att hålla sig vid liv, om den inte får bli digital. Grundprincipen inom offentlig förvaltning ska vara transparens och öppenhet.
För det krävs både öppna standarder och öppen kod.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag