Johanna Nylander: Mammasajter konserverar

Publicerad
Uppdaterad
Någonting händer med vuxna heterosexuella jämställda kvinnor och män så fort de kommit in i giftasåldern.
Bröllopsplaner verkar sätta i gång en bortträngd gen som inte avaktiveras förrän eventuella barn når tonåren.
Värdekonservativa och andra särartsfeminister skulle kanske inte förklara fenomenet med undanskuffade gener, men likväl hävda biologiska skäl.
De där medfödda skillnaderna som gör att mammor mycket mer än pappor gillar att diska fastbränd mjölk i botten på kastruller, eller sopa bort könshår från toalettgolvet.
Familjeforumen på nätet spär på stereotyperna. Det vittnade frilansskribenten Marcus Ridung om på gårdagens DN Debatt.
Sajterna om bröllop, barn och familjeliv är stora och växer lika snabbt som en treveckors bebis.
Kvinnodominansen i forum, artiklar och på bilder är överväldigande.
Bröllopsforumen är fikarum för nervösa brudar, och barnsajterna är platser för oroliga mammor. Pappor och brudgummar gör sig icke besvär.
Det finns inte lika många pappasajter, och konsekvenserna av nätets könsseparatism gör sig påminda när långt färre män tar ut föräldraledighet eller får en vettig kontakt med sina barn tidigt.
Det är inte bara pappornas ovilja som ställer till det, utan snarare mammornas territoriella krav om att få alla ledighetsmånader själv. Det är trots allt svårare för en man att kräva tid med sitt barn, än för en kvinna att slippa.

För även om
traditioner, normer och stereotypa förväntningar styr både bröllopsplanering och småbarnsåren tar det stopp där. Enligt en välrefererad undersökning om ungas framtidsförhoppningar drömmer unga visserligen om klassiska konservativa mål som fungerande familj, men vill vara fria, och nå längre än föräldrarna. Karriär är viktigare för tjejer än för killar, och fler unga kvinnor vill fly hemorten och flytta utomlands.
Traditioner och invanda mönster efterföljs fortfarande, men tappar i värde. Det som tidigare var tunga ok att lyfta upp, är snarare dekorerande symboler i dag. Oavsett om det handlar om brudöverlämning eller matsäckspackande inför barnets sommarutflykt med dagis.
Familjesajterna är nog snarare konservatismens sista utpost, som existerar enbart för att få de kvinnor som hamnat i en ojämställd svacka att peppa upp sig och se att det finns andra i samma situation.
Man vill verka lyckad även om man aldrig får hjälp med att torka upp kisset under toaletten, eller just har bytt den tionde bajsblöjan på raken.
Föräldraledigheten blir ett maktverktyg för att hålla uppe den ordentliga fasaden. Kvinnor nördar ner sig i subkulturer om allt från uppfostringsmetoder till tygblöjor och kostråd. Samtidigt utestängs papporna ännu mer från barnens första tid, och barnsajterna har en jargong som utesluter de ansvarstagande karlar som finns.

När småbarns-konservatismen släppt och barnen helt plötsligt är självgående tonåringar, då frigör sig mammorna. Familjesajterna byts ut mot lika nördiga ”World of Warcraft”, och den karriärstump som går att fånga upp tas tillvara på.
Skrapar man lite på ytan är svenska män och kvinnor individualister. Ett välfungerande vardagsliv är viktigast för många, och mammors nätnörderier är ett sätt att tackla vardagstristessen.
Trots allt är stereotypa föräldraroller fortfarande ett problem, både för mammor och pappor.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag