Johanna Nylander: Förbjud inte barnreklam

Publicerad
Uppdaterad
Är reklam riktad till barn alltid dåligt? Nej, i dag är reklam långt mer än statisk propaganda.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Konsumentföreningen, KF, i Stockholm har undersökt hur livsmedelsreklam riktar sig till barn. Allt från leksaker i frukostflingpaket till mattävlingar på datorfestivalen Dreamhack har hamnat under föreningens lupp.
Matreklam på nätet får ta störst stötar i den reklamfientliga rapporten som ser sociala medier som ett stort hot mot barns uppväxt.
I dag är reklam långt mer än klassiska reklamskyltar till vuxna och namngivna roliga figurer på förpackningarna. De allra flesta livsmedel har en webbplats, där både vuxna och barn kan hitta det mesta från filmer, spel och interaktiva applikationer, till ringsignaler och "rita en bild med vår maskot och skicka till morfar"-tjänster. Allt blandat med näringsdeklarationer, reklamationsmöjligheter, företagsinformation och recept.
Den växande marknaden med roliga sajter för barn är både förfärlig och fantastisk. Barn är inte lika kritiska som vuxna, och studier visar att barn har svårt att se skillnad mellan reklam och vanlig information.
Trots det är frågan om reklam på nätet långt i från enkel. Steget från att förbjuda webb-baserad barnreklam ligger inte särskilt långt bort från att förbjuda folk, organisationer och företag att utveckla produkter till barn överhuvudtaget.
Reklamrutor på nyhetssajter är enkla att identifiera som kommersiella budskap. Gränsen är svårare när det kommer till sponsrade sajter eller varumärkesdrivna spel. Gratis är gott, i synnerhet för ekonomiskt ansträngda småbarnsfamiljer.
Den moraliska skillnaden mellan SVT:s barnprogram "Bolibompa" som säljer kringprodukter som gosedjur, leksaker och kläder på nätet, och varumärken som sätter in sina maskotar i ett spel är försumbar. På flingpaket marknadsförs spel och figurer som både kan vara flingpaketets egna varumärken, och de som används som dragplåster.
Produkter till barn har flyttat till nätet. Skillnaden mellan en virtuell värld i ett spel som kräver betalning, ett spel som blir sponsrat av ett märke, och ett som helt är uppbyggt kring en fysisk produkt är minimal.
Den nordiska konsumentombudsmannen rekommenderar trots det, att marknadsföring till barn inte skall utformas som spel, eller förekomma i spel. Rolig reklam med gratisspel är alltså sämre än reklam som inte tillför något alls.
Det är dessutom helt frivilligt att surfa in på företagswebbsidor, och sällan något barn exponeras för, utan att ha gjort en aktiv handling.
Nya intryck är en del av vardagen, även för barn. Informationskanaler går inte längre att kontrollera, och trots att barn inte har en vuxens kunskaper om hur man särskiljer reklam och information, innebär det inte att samhället skall kontrollera, censurera eller förbjuda innehåll. Bättre föräldraansvar och delaktighet i ungas liv på nätet är viktigare.

Oavsett hur mycket regler
om reklam på nätet som Sverige eller EU än bestämmer sig för, kommer det bli svårt för dem att agera. Liksom TV3 tidigare gick runt barnreklamförbudet genom att sända från England, är det lika enkelt att sätta servern för en webbsida i ett land där reglerna inte är lika hårda.
Det är bättre att förbereda barn för en digital värld, och så tidigt som möjligt lära ut att nätet, lika lite som verkligheten, inte är en skyddad bubbla.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag