Johanna Nylander: Farlig censur av internet

Publicerad
Uppdaterad
I fredags kom en dom från Stockholms tingsrätt.
Internetleverantören Black internet AB åläggs vite på en halv miljon om de inte kapar trafiken till sajten Pirate Bay från sina servrar.
Amerikanska film- och skivbolag ligger bakom.
Yttrandefrihet
Vid första anblick kanske domen inte är så konstig. Vid rättegången mot fyra personer bakom sajten blev de dömda för medhjälp till upphovsrättsbrott. Domen är överklagad, men rättighetsinnehavarna vill skydda sig från pågående intrång.
Om man tittar lite närmare blir det märkligt. Tingsrätten förbjuder nätleverantören att "för allmänheten tillgängliggöra" hela Pirate Bay med webb, databas och trackersystem, eftersom dessa tillgängliggör de verk som film- och skivbolagen äger rättigheterna till.
Lagen grundar sig på ett EU-direktiv som ger utrymme för att döma mellanhänder vid upphovsrättsbrott. Ett tveksamt lagutrymme där nätleverantören räknas som medhjälpare, trots att de snarare är medhjälpare till medhjälpare.

Domen förbjuder bara
spridning av specifika filer, men i praktiken kan Black Internet inte försäkra sig om att slippa betala vite utan att stänga av allt som har med sajten att göra. Det gjorde de också, men tre timmar senare var Pirate Bay uppe igen.
Alltså inte en särskilt effektiv dom, som snarast drabbat Black Internet som internetleverantör, utan att ha avhjälpt de upphovsrättsintrång som Pirate Bay anklagas för.
Posten har att förvalta brevhemligheten och ansvarar inte för innehållen i breven. Det är inte tryckerierna som ställs till svars för innehållet i tidningar eller böcker, och internetleverantörer ska inte vara ansvariga för innehållet i sajterna som de levererar tillgång till.
Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Flera EU-direktiv och svenska lagar snärjer åt nätet. I England föreslås fildelare stängas av, ett förslag som även varit aktuellt i Frankrike. I andra länder har skiv- och filmindustrin försökt spärra åtkomsten till fildelarsajter genom att gå på dem som levererar nät till privatpersoner.
Nätet behöver vara innehållsneutralt för att fungera. Det är en bit infrastruktur lika viktig som postgång, el och vägar. Nätet måste få bli behandlat som sådant, även i den knepigaste lagstiftningen. Därför är det olyckligt att tingsrätten pådyvlar operatören ansvar i stället för de personer som begått det eventuella brottet. Vitesföreläggandet är inte proportionerligt, och tingsrättens beslut är beklagligt.

När staten genom lagar tillåter censur av sajter genom att gå bakvägen via internetleverantörerna urholkas inte bara yttrandefriheten och tryckfriheten, utan även det rättssäkra förfarandet. Den som står för innehållet får inte chans att försvara sig, och innehåll som inte alls är det minsta olagligt drabbas också av förhandscensuren.
Det är en censur som aldrig skulle kunna ha förekommit om det inte hade skett på nätet. Friheten på nätet är inte större någon annanstans i världen än vad den är i Sverige, och det är vår moraliska skyldighet att se till att nätet fortsätter vara fritt. Inte minst mot medborgarna i totalitära stater som dagligen utsätts för nätcensur.
Det här handlar inte om pirater, fildelning eller upphovsrätt. Utvecklingen mot ett rättssamhälle där nätleverantörer ansvarar för innehållet i sajter platsar inte i ett demokratiskt samhälle.Bara för att det är internet kan man inte behandla det hur som helst.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag