Johanna Nylander: E-bistånd mot censur

Publicerad
Uppdaterad
Sverige måste ta sitt ansvar och hjälpa människor i censurtyngda diktaturer.
Ge e-bistånd till tekniska lösningar för att garantera yttrandefriheten på nätet.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
I USA testas två system för att ta sig förbi statssanktionerad censur i länder som Kina och Iran.
Det ena ska leverera censurfria nyheter via olika webbmailtjänster och det andra ska vara ett virtuellt titthål med möjlighet till filterfri surfning.
Hjälpen mot slutna regimers nätcensur blir allt viktigare.
Enligt en färsk rapport från OpenNet Initiative ökar censuren i Mellanöstern och Nordafrika i takt med internetanvändandet.
Totalitära regimer har tappat kontrollen över informationsflödet och använder det folkliga porrmotståndet som ursäkt för att censurera både sex, kritik och opposition.

Längre österut pressar frihandelsorganisationen WTO Kina för att landet ska öppna sin mediemarknad. Enligt dagens regler måste försäljning av audiovisuella verk ske via "statskontrollerade kinesiska företag eller lokala operatörer".
Kina kan toppstyra vilken underhållning som medborgarna konsumerar och förhindra västligt inflytande över ungdomen.
I Venezuela använder president Chávez USA som slagträ när landet inför strängare medieregler, stänger ner radiostationer, trakasserar journalister och inför nya mediebrott som kan ge fängelse.
Twitter och Facebook kallas för terrorvapen, och landets militär stärker sin närvaro i huvudstaden. Allt i socialismens namn. Honduras har följt efter och stängde kort efter Venezuela samma medieföretags radiostationer i landet.

När man i Sverige ger bistånd till korrumperade regimer och exporterar datalagringsdirektivet till Iran, så att landet självt kan övervaka oppositionella, är den amerikanska modellen mer konkret och mer framgångsrik.
Även om man inte kan åstadkomma demokrati och mänskliga rättigheter i alla länder, kan vi i väst hjälpa människor i de allra mest slutna diktaturerna att få ett fritt informationsflöde.
Vi borde ta lite solidariskt ansvar och använda biståndspengar till att hjälpa oppositionella och dissidenter att få tillgång till fri information, och se till att de själva kan nå ut med direktrapporter.
Att värna om fria, öppna informationskanaler är inte bara en skarp markering mot totalitära regeringsföreträdare, utan praktisk aktivism som kan göra skillnad.
Svenska, liksom amerikanska, företag har i flera fall stått för tekniken när länder censurerat. Ibland har det varit en förutsättning för att komma in på marknaden och ge befolkningen en större bredd av kommunikationsalternativ.
Det är inte så mycket att göra åt i dag, men det är vår moraliska skyldighet att se till så att medborgare i alla länder kan ta sig förbi de informationsspärrar som har installerats med vårt goda minne.

I ett högteknologiskt land som Sverige borde det finnas både kompetens och resurser för att garantera fler människors yttrandefrihet än landets egna medborgare.
Ett teknikinriktat bistånd kan göra praktisk skillnad för alla de nätaktivister som tar chansen och sprider förstahandsrapporter, och surfar nyheter som inte är förhandskontrollerade av regimen.
Med friare kanaler slipper sajberdissidenter världen över riskera brutala straff, och omvärden garanterar fler källor för förstahandsrapporter. Nätet kan med rätt förutsättningar bli det bästa och viktigaste verktyget för demokratibyggande.
Vi kan faktiskt se till att det får användas fritt.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag