ALMEDALEN. Spotify, fast för film. Det är vägen ur fildelningsträsket, och svenska företag leder utvecklingen.
Partiledarna har struntat i fildelning och sagt lite om integriteten. Trots det är det en fråga som lever i Almedalen. Mängder av seminarier och paneldebatter har täckt ämnet under dagarna, och Piratpartiet har tjugotalet personer på plats på ön.
Samma gamla vanliga företrädare från intresseorganisationer och partier har paneldebatterat fildelningsfrågan. De redan dragna argumenten stöttes och blöttes. Piraterna var arga på företagen, branschen var arg på piraterna och panelens socialdemokrat var mest förvirrad.
Den debatt om upphovsrätt som under våren har segat sig fram genom medierna repeterades. Troligen var det inte en enda person i publiken som övertygades från sin redan förutbestämda åsikt.
Lite så har det varit för fildelningsfrågan ända sedan Ipred blev lag i våras. Därför är det trevligt när det kommer nya alternativ som inte hänger upp sig på gamla inmatade mönster.
Bredbandsbolagets filmsatsning Voddler ska likna ett Spotify för film, och både innehålla gratisprenumerationer och premiärfilmer till tv-soffan. En inte perfekt, men ändå fantastisk, lösning från branschen som rätt utvecklad säkerligen kan bli ett vettigt alternativ till den illegala kopieringen.
Piratpartiets intåg i Europaparlamentet har bidragit till att kopieringsfrågan har fått politisk tyngd och att branschen tar den mer och mer på allvar. Det går inte att förlita sig på att Ipred ska lösa alla problem, utan industrin måste själv förändra sitt beteende. Upphovsrättsprofessorn Jan Rosén hävdar att 90 procent av kostnaderna för valfritt exemplar av en kulturframställning är distribution. Något som hitintills inte har märkts i prissättningen av dyra digitala kopior - där kostnaden för spridning och kopiering är obefintlig.
Det är just i Sverige som både Pirate Bay, Spotify och nu Voddler har utvecklats. Om Pirate Bay inte hade drivits på lagens marginal, skulle inte efterfrågan på nya lösningar vara så stor.
Både film- och musikindustrin har varit konservativa med att utveckla sina marknadsstrategier för den digitala revolutionen. Det har varit lättare att luta sig tillbaka mot lagstiftningen än att försvara upphovsrätten genom att erbjuda människor produkter som de vill ha och betala för. Den ständigt växande dataspelsbranschen har länge legat i framkant med det, men så har den också verkat i en digital miljö från första början.
Digital kopiering rymmer fantastiska möjligheter, men politiker är fortfarande okunniga. Människor vill betala för sig. Till och med Pirate Bay ägs nu av en aktör som vill få sajten laglig och betala pengar till upphovsrättsinnehavarna av den kultur som delas där. Smarta it-lösningar kan vara vägen ur finanskrisen.
Hur framtidens kultur- och medielandskap kommer att se ut vet vi fortfarande inte. Bara på ett par år har nätet växt otroligt och sociala medier har blivit ett innebegrepp.
Alexander Bard menar att "alla under fyrtio är interaktiva i dag, och blir rasande om de inte får föra ett samtal". Det är inte bara applicerbart på relationen mellan politiker och väljare, utan också på den mellan kulturindustrin och kulturkonsumenter.
Kanske är det just det som börjar hända - och vad som krävs för att utvecklingen ska gå framåt. Marknaden har börjat ta sitt ansvar.
