Johanna Nylander: Äntligen börjar branschen vakna

Publicerad
Uppdaterad
ALMEDALEN. Spotify, fast för film. Det är vägen ur fildelningsträsket, och svenska företag leder utvecklingen.
Partiledarna har struntat i fildelning och sagt lite om integriteten. Trots det är det en fråga som lever i Almedalen. Mängder av seminarier och paneldebatter har täckt ämnet under dagarna, och Piratpartiet har tjugotalet personer på plats på ön.
Samma gamla vanliga företrädare från intresseorganisationer och partier har paneldebatterat fildelningsfrågan. De redan dragna argumenten stöttes och blöttes. Piraterna var arga på företagen, branschen var arg på piraterna och panelens socialdemokrat var mest förvirrad.
Den debatt om upphovsrätt som under våren har segat sig fram genom medierna repeterades. Troligen var det inte en enda person i publiken som övertygades från sin redan förutbestämda åsikt.
Lite så har det varit för fildelningsfrågan ända sedan Ipred blev lag i våras. Därför är det trevligt när det kommer nya alternativ som inte hänger upp sig på gamla inmatade mönster.
Bredbandsbolagets filmsatsning Voddler ska likna ett Spotify för film, och både innehålla gratisprenumerationer och premiärfilmer till tv-soffan. En inte perfekt, men ändå fantastisk, lösning från branschen som rätt utvecklad säkerligen kan bli ett vettigt alternativ till den illegala kopieringen.

Piratpartiets intåg i Europaparlamentet har bidragit till att kopieringsfrågan har fått politisk tyngd och att branschen tar den mer och mer på allvar. Det går inte att förlita sig på att Ipred ska lösa alla problem, utan industrin måste själv förändra sitt beteende. Upphovsrättsprofessorn Jan Rosén hävdar att 90 procent av kostnaderna för valfritt exemplar av en kulturframställning är distribution. Något som hitintills inte har märkts i prissättningen av dyra digitala kopior - där kostnaden för spridning och kopiering är obefintlig.
Det är just i Sverige som både Pirate Bay, Spotify och nu Voddler har utvecklats. Om Pirate Bay inte hade drivits på lagens marginal, skulle inte efterfrågan på nya lösningar vara så stor.
Både film- och musikindustrin har varit konservativa med att utveckla sina marknadsstrategier för den digitala revolutionen. Det har varit lättare att luta sig tillbaka mot lagstiftningen än att försvara upphovsrätten genom att erbjuda människor produkter som de vill ha och betala för. Den ständigt växande dataspelsbranschen har länge legat i framkant med det, men så har den också verkat i en digital miljö från första början.

Digital kopiering rymmer fantastiska möjligheter, men politiker är fortfarande okunniga. Människor vill betala för sig. Till och med Pirate Bay ägs nu av en aktör som vill få sajten laglig och betala pengar till upphovsrättsinnehavarna av den kultur som delas där. Smarta it-lösningar kan vara vägen ur finanskrisen.
Hur framtidens kultur- och medielandskap kommer att se ut vet vi fortfarande inte. Bara på ett par år har nätet växt otroligt och sociala medier har blivit ett innebegrepp.
Alexander Bard menar att "alla under fyrtio är interaktiva i dag, och blir rasande om de inte får föra ett samtal". Det är inte bara applicerbart på relationen mellan politiker och väljare, utan också på den mellan kulturindustrin och kulturkonsumenter.
Kanske är det just det som börjar hända - och vad som krävs för att utvecklingen ska gå framåt. Marknaden har börjat ta sitt ansvar.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag