Jobben är valets viktigaste fråga. Det block som har den mest övertygande berättelsen om sysselsättningen kommer med största sannolikhet att vinna regeringsmakten i höst. Enligt de rödgröna har de borgerliga misslyckats fullständigt i kampen mot "massarbetslösheten". Sverige påstås ha mycket hög arbetslöshet jämfört med övriga Europa, vilket är regeringens fel.
Dessbättre är det en svartmålning som inte har mycket med verkligheten att skaffa. Enligt SCB:s siffror i går uppgår arbetslösheten till 8,8 procent. Det är både lägre än EU-snittet och långt under de 11- 12 procent som förutspåddes för något år sedan när finanskrisen såg som mörkast ut. För första gången på ett och ett halvt år ökar inte antalet arbetslösa. Samtidigt stiger sysselsättningen. Vändningen är äntligen här.
Ett skäl till att vi kommit så pass lindrigt undan är Sveriges goda statsfinanser. Ett annat regeringens medvetna utbudspolitik med jobbskatteavdrag och en parallell åtstramning av ersättningssystemen.
Alliansen har gjort det mer lönsamt att jobba, vilket är en utmärkt politik värd att bygga vidare på. Men som ensam åtgärd räcker inte det.
Sverige behöver en mer aktiv näringspolitik, inte minst med sikte på att lyfta tjänstesektorn till nya höjder. Regeringen har permanentat Rut-avdraget för hushållsnära tjänster, vilket är bra. Det har redan skapat tusentals nya jobb för människor som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Med en sänkt tjänstemoms skulle fler branscher ges chansen att expandera.
Sveriges nästa regering borde också lusläsa Globaliseringsrådets rapport med dess många intressanta idéer om hur svensk vård, skola och omsorg kan bli Sveriges nästa exportsuccé. Och om hur Sverige skulle kunna bli ett land dit internationella företag förlägger sina huvudkontor.
En regel borde införas om att alla nya regler ska prövas ur näringssynpunkt.
Vidare måste trösklarna till arbetsmarknaden sänkas. Sverige har ingångslöner i världstopp och en extremt stark arbetsrätt för fast anställd personal. Detta gör det svårt för ungdomar och invandrare att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Vår kommande arbetsmarknadsminister borde göra en studieresa till Danmark och inspireras av dess "flexicurity"-modell och väl utbyggda lärlingssystem.
Slutligen är det på tiden att Sverige får en arbetslöshetsförsäkring värdig ett välfärdsland. I dag är det bara den som väljer att vara ansluten till en facklig a-kassa som har rätt till inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet. Det är ett absurt system vars enda syfte är att hålla fackens medlemstal uppe.
Lösningen är inte att göra det obligatoriskt att gå med i en facklig a-kassa eller straffas med skyhög avgift i en statlig dito. Den fackliga kopplingen bör i stället slopas och arbetslöshetsförsäkringen bli statlig precis som alla andra socialförsäkringar.
Det är anmärkningsvärt att denna självklara modell ska vara så svår att få på plats.