HÖJD PENSIONSÅLDER. Regeringen vill höja den frivilliga pensionsåldern till 69 år. Men för Berit Wolley, 59, som jobbat i vården i 30 år är det otänkbart. "Kroppen är helt slut och arbetet mentalt krävande", säger hon. Foto: BJÖRN WANHATALO
HÖJD PENSIONSÅLDER. Regeringen vill höja den frivilliga pensionsåldern till 69 år. Men för Berit Wolley, 59, som jobbat i vården i 30 år är det otänkbart. "Kroppen är helt slut och arbetet mentalt krävande", säger hon.  Foto: BJÖRN WANHATALO

Jobba längre - inte en lyxgrej

Publicerad
Uppdaterad
I veckan har Expressen skrivit om "De pigga 67-åringarna", de svenska seniorer som berikar vår arbetsmarknad med sin erfarenhet och visdom. Och som gärna skulle vilja fortsätta även efter 67-årsdagen.
Svenska gråpantrar är världs­ledande arbetsmyror. Det beror på flera saker, till exempel att kvinnor förvärvsarbetar i högre grad än i andra länder. Och 2006 kom det dubbla jobbskatteavdraget, som har gjort det extra lönsamt att arbeta efter 65-årsdagen.
Alla kurvor pekar uppåt. Anställda i åldern 65-66 tredubblades mellan 2001 och 2009. Nu vill regeringen höja den frivilliga pensionsåldern till 69. För ju äldre vi blir i Sverige och ju större andelen äldre, desto viktigare är det att vi arbetar längre. Det gäller både nationellt - fler i arbete ger mer pengar till välfärd - och individuellt - ju längre vi lever, desto längre måste ju våra hopslitna pensionspengar räcka. Höjd pensionsålder ligger således rätt i tiden.
Men vilka är de pigga 67-åringarna? Enligt utredningen "Vem arbetar efter 65?" (SOU 2010:85) är det korta svaret: en välutbildad man.
Det är knappast förvånande. Högutbildade har ofta stimulerande jobb och deras arbetsuppgifter är sällan skurhinksrelaterade. Deras kroppar slits inte ut. Att det är fler män än kvinnor som jobbar beror delvis på att dagens manliga pensionärer är högre utbildade än kvinnorna.
En typisk representant för de svenskar som mer sällan blir "pigga 67-åringar" på arbetsmarknaden, är Berit Woolley, som intervjuades i onsdagens tidning. Den 59-åriga undersköterskan har jobbat i äldreomsorgen i 30 år: "Jag undrar vilket pris jag skulle få betala för att orka fram ens till 67", säger hon. "Kroppen är helt slut och arbetet är mentalt krävande".

Arbetarrörelsen kämpade hårt och framgångsrikt för att skapa en bra arbetsmiljö i Sverige. Men arbetarrörelsen är en man; mäns arbetsmiljö har stått i fokus. Det brukade märkas när S-ledaren Göran Persson, i skillingtrycksstil, talade om kvinnorna som bär välfärden på sina utslitna axlar. Det lät romantiskt - inte som en arbetsmiljöskandal.
Könsdiskrimineringen märks också när det nu har fastställts att kvinnor har svårare att få livränta på grund av arbetsskada. Deras arbetsskador tas inte på samma allvar som mäns och arbetsskadeforskning har huvudsakligen gjorts på män i manliga yrken.
Alliansen har som bekant gjort arbetslinjen till religion: arbete mår vi bra av och arbete gör Sverige rikt, så lyder grundteserna. Om de motiven ska vara trovärdiga måste alliansen också ha arbetsmiljö som religion. Strävan måste vara att alla ska ha en reell möjlighet att arbeta till minst 65, åtminstone deltid.
Annars riskerar höjd pensionsålder att se mer ut som en ambition, ämnad att uppfylla högutbildade 40-talisters krav på livskvalitet, än en generell välstånds- och frihetsreform.
Kvällspostens ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag