Deltidsjobb är bättre än inget. Både för individen och samhället. Den arbetslösa som rycker in på timmar eller deltid har större möjlighet att fixa fler timmar än den som står utanför arbetsmarknaden. Deltiden är helt enkelt en språngbräda till heltidsjobb.
Professor Bertil Holmlund i den statliga Långtidsutredningen, som kom med en forskningsrapport i går, tycker därför att man ska göra det mer attraktivt att jobba deltid. I dag är möjligheten för deltidsarbetslösa att stämpla begränsad till 75 hela dagar, vilket blir 150 kalenderdagar för en halvtidare. Sen är det slut. Helt jobblösa kan däremot få ersättning i 300 dagar, 450 om man har barn under 18 år. Holmlund föreslår höjd ersättning, 90 procent, för deltidsarbetslösa under 40 veckor - medan heltidsarbetslösa skulle få sänkt till 70 procent.
Det låter som en logisk modell för att pusha människor från arbetslöshet via deltid till heltid. I teorin. I praktiken, och i politiken, är en drastisk sänkning av a-kassan för heltidsarbetslösa utesluten. Även en höjning till 90 procent för deltidsarbetslösa är problematisk. Många deltidsarbetslösa vill nämligen inte arbeta heltid. De allra flesta deltidsarbetande är nöjda med det. Däremot finns det förstås de som inte har någonting emot inkomstpåfyllnad från a-kassan.
Därför har tidigare S-regeringar infört, och tagit bort, spärrar för deltidsstämpling. Våren 2004 menade Sven-Erik Österberg, nu partiledarkandidat, att möjligheten att deltidsstämpla måste begränsas.
"Det göder ju ett system med halvtidsanställningar", sade Österberg då.
För deltidarna skulle skarp granskning av jobbsökandet vänta, för att kontrollera att dessa verkligen söker heltidsjobb.
Kontrollerna har hittills varit sporadiska. Men när Arbetsförmedlingen i Kinna synade de deltidsarbetslösa ordentligt för några år sedan valde 62 procent att avstå a-kasse-
ersättningen hellre än att söka heltidsjobb på allvar.
Långtidsutredningens förslag kräver en drakonisk kontrollapparat. Därtill skulle den kludda till arbetslöshetsförsäkringen. Den är krånglig nog som den är.
Försäkringar, privata som offentliga, måste vara begripliga. Annars blir de försäkrade ursinniga när de behöver hjälp; oavsett om det är av Folksam, Trygg-Hansa, Försäkringskassan eller a-kassan. Specialregler som görs i effektivitetens namn riskerar att skapa ineffektivitet.
Obegriplighet urholkar tilliten. Och ett samhälle fyllt av misstänksamma medborgare fungerar dåligt.
Det är något för ledamöterna i den stora Socialförsäkringsutredningen, som utreder såväl sjukförsäkring som eventuellt obligatorisk a-kassa, att tänka på. Diskutera gärna deltidsreglerna, men minns att enkelhet har ett egenvärde.
