Kanske kan Brysseldåden till slut bli den väckarklocka som sätter fart på regeringen, statsminister Stefan Löfven var på tisdagen välgörande tydlig om att staten måste göra mer. Svenska politiker har tryckt på snooze alldeles för länge. Foto: Olivier Hoslet / Epa / Tt / EPA TT NYHETSBYRÅN
Kanske kan Brysseldåden till slut bli den väckarklocka som sätter fart på regeringen, statsminister Stefan Löfven var på tisdagen välgörande tydlig om att staten måste göra mer. Svenska politiker har tryckt på snooze alldeles för länge. Foto: Olivier Hoslet / Epa / Tt / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: Philip Reynaers / PHILIP REYNAERS/PHOTO NEWS S. CORBIS
 Foto: Philip Reynaers / PHILIP REYNAERS/PHOTO NEWS S. CORBIS

Jihadisternas terror hotar även Sverige

Publicerad

Terrordåden i Bryssel måste bli en väckarklocka för regeringen. Sverige är i samma utsatta läge som Belgien.

Självmordsbombare på Zaventem-flygplatsen och ett bombdåd på tunnelbanestationen Maalbeek. Tisdagens terrorattacker i Bryssel, som dödade minst 30 och skadades över 200 personer, är både upprörande och skrämmande.

Men dessvärre är de inte speciellt överraskande. Bilder på blodiga människor som flyr i panik och på offer som tas om hand av sjukvårdare är numera välbekanta. Storskaliga terrordåd som Islamiska staten tar på sig har blivit något som européer tvingats vänja sig vid.

Det är heller inte speciellt förvånande att attentaten inträffar i just Bryssel. I många av de senaste årens terrordåd i Europa finns tydliga kopplingar till jihadistmiljöer i Brysselstadsdelen Molenbeek. Flera av personerna i den IS-cell som planerade och genomförde Parisdåden i november ifjol var uppvuxna eller bodde i Bryssel.

Belgien är också det västeuropeiska land som, räknat per capita, exporterat flest jihadister till krigen i Syrien och Irak. Staden är numera inte bara Europas politiska hjärta utan också den europeiska jihadismens huvudstad.

Öppna och fria samhällen kommer aldrig helt att kunna skydda sig mot terrorattentat. Men belgiska myndigheter har haft större svårigheter än många andra europeiska länders att störa och kontrollera jihadister. Inrikesministern har öppet erkänt att myndigheterna inte längre har kontroll över situationen i Molenbeek. Jämfört med andra EU-länder satsar Belgien också relativt lite på sin underrättelsetjänst och samordningen mellan olika polisstyrkor - enbart i Bryssel finns sex stycken - är ofta bristfällig.

Stelbenta lagar sätter dessutom käppar i hjulet för effektiv terrorbekämpning, regler hindrar exempelvis polis från att genomsöka lägenheter efter klockan nio på kvällen. Sammantaget tros det ha bidragit till att det dröjde hela fyra månader innan belgisk polis i förra veckan kunde gripa en av hjärnorna bakom Parisattacken - Saleh Abdeslam. Gripandet skedde bara 450 meter från hans tidigare hem.

Svenska politiker kan inte bara nöja sig med att sörja offren i Bryssel, de måste också stärka förmågan att bekämpa terrorismen. I många avseenden delar vi Belgiens utsatta läge. Näst Belgien är Sverige det land som exporterat flest jihadister till Syrien och Irak. Och minst en av dem har uppmanat anhängare att genomföra terrordåd på svensk mark.

Precis som i Belgien är svenska jihadistmiljöer koncentrerade till utanförskapsområden. Bara från Göteborgsförorter tros uppemot 150 personer ha rest till Syrien och Irak. Därför är det ytterst oroande att svensk polis, likt kollegerna i Molenbeek, varnar för att man tappar mark i flera områden. Laglöshet är grogrund för både extremism och kriminalitet.

Även i Sverige finns uppenbara problem med samordningen mellan myndigheter. Kommunerna har exempelvis ansvar för att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande grupper. Men sekretessregler hindrar dem från att få information från Säkerhetspolisen om vilka som har återvänt från Syrien och vilka som är i farozonen för att ansluta sig till terrorgrupper.

Både den rödgröna regeringen och den tidigare alliansregeringen har också släpat benen efter sig i det lagstiftningsarbete som är nödvändigt om myndigheter ska kunna hålla jämna steg med terrorgrupperna.

Först i april - efter åratal av diskussioner - träder exempelvis den lag i kraft som något begränsar antalet pass som svenska medborgare kan plocka ut under en femårsperiod.

Samma månad kriminaliseras till slut också terrorresor, långt efter många av Sveriges grannländer. Andra lagar som länder som Norge och Tyskland redan infört, som kriminalisering av samröre med terrororganisationer, utreds fortfarande i Sverige.

När det gäller hemlig dataavlyssning, som redan utretts, väntas direktiven till en ny utredning komma i maj, ett halvår efter att politikerna fattat beslutet.

Visst måste lagstiftningsarbete få ta tid. Men det är svårt att tro att denna senfärdighet hos politikerna inte också har politiska orsaker. I Sverige har hotet från jihadismen länge tonats ned av ledande politiker och debattörer. Å ena sidan brukar det heta att hotet från högerextremisterna är betydligt allvarligare. Å andra sidan brukar ansvaret för det jihadistiska våldet läggas på andra än gärningsmännen: på rasism, segregation eller karikatyrtecknare.

Miljöpartisterna Mehmet Kaplan och Yvonne Ruwaida, i dag statsråd respektive statssekreterare i den rödgröna regeringen, anklagade så sent som 2007 Säkerhetspolisen för att underblåsa islamofobin genom sitt antiterrorarbete.

Inställningen var ännu tydligare i en av de första rapporterna från det av regeringen inrättade Segerstedtinstitutet för studier om rasism och våldsbejakande extremism, vilket Sakine Madon beskrivit. Där relativiseras hela terrorbegreppet när rapportförfattaren anklagar den liberala demokratin för att stå för våld och förtryck och går till attack mot de experter som försöker motverka jihadismen.

Sådana tankefigurer kan också vara förklaringen till att myndigheter och kommuner ofta har förtvivlat svårt att markera mot och dra in bidrag till föreningar och moskéer som sprider våldsförhärligande budskap.

Det tycks finnas en utbredd rädsla för att främlingsfientligheten skulle öka om man sätter hårt mot hårt mot hatpredikanter och jihadister. Det är inte bara förnedrande för vanliga muslimer, den absoluta merparten av dem tar naturligtvis avstånd från terrorism. Det är också kontraproduktivt. Om det är något som riskerar att öka islamofobin är det jihadister son lyckas genomföra terrordåd.

Kanske kan Brysseldåden till slut bli den väckarklocka som sätter fart på regeringen, statsminister Stefan Löfven var på tisdagen välgörande tydlig om att staten måste göra mer. Svenska politiker har tryckt på snooze alldeles för länge.

 

Läs också:

Skadligt snömos om jihadisthot

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida