Jenny Madestam

Vem är det som vinner på Kent Ekroths film?

Publicerad

En film med syfte att hjälpa eller stjälpa?

Precis som Soran Ismail säger klokt är egentligen inte problemet att sverigedemokrater uttrycker sig rasistiskt, sexistiskt och hotfullt i fyllan en sommarnatt. Sådant har vi sett förut. Nej, problemet är mycket större än så. Det handlar inte om att enskilda personer säger och gör märkliga saker utan om den främlingsfientlighet och rasism som finns i den svenska vardagen. Sverige­demokraterna är symptom på detta obehagliga som vi alla har ansvar för att bekämpa.

Filmen som kunnat åses är dock intressant men utifrån några andra aspekter. Till att börja med är den helt galen. Erik Almqvist och Christian Westling framstår å ena sidan som extremt pubertala.

Deras beteende ger, ut­över de uppenbart förkastliga värderingarna, ett mycket omoget och ointelligent intryck. Detta i sig kan göra vilken väljare som helst mörkrädd - aspirerar dessa små pojkar på att styra riket?

Å andra sidan ser man två, kanske tre, killar som nog egentligen inte mår så bra. Unga män med aggressioner och utan gränser. Något som väcker ytterligare frågor om deras kapacitet att verka på förtroendeuppdrag. När det sedan uppdagades att Almqvist dessutom ljuger ger han ett mycket opålitligt intryck.

 

Utöver detta uppenbara är filmen intressant i hela sin existens: jag undrar - varför i hela världen filmar Kent Ekeroth detta pinsamma upptåg? Och varför ligger mobilkameran upprepade gånger på, i fickan? Och, kanske mest intressant, hur läckte filmen i nuvarande form ut till Expressen? Ett motiv till Ekeroths filmande är att skapa en propagandafilm. I nedklippt variant har den också publicerats för partiets räkning, som exempel på vad svenskar kan bli utsatta för en vanlig festnatt på stan. Säkerligen var detta argumentet för att filma.

Likväl väcks en misstanke. Kan det vara så att Ekeroth filmat i syfte att använda detta "bevis" mot sina partikamrater längre fram, vid behov?

Partier, oavsett beteckning, präglas av maktstrider, där alla vapen ibland är tillåtna. Att smutskasta sina fiender i syfte att själv avancera kan tyckas ovärdigt men är dessvärre ofta en del av spelet.

Medialiseringen av politiken gör att journalister blir ett viktigt verktyg. Att läcka avslöjande fakta om någon eller något i det egna partiet för egen vinnings skull finns många exempel på. Detta förtar naturligtvis inte det förkastliga i filmen men kan vara en förklaring till dess offentliga existens. Vilket i sin tur säger oss att Sverigedemokraterna präglas av interna konflikter och disharmoni.

 

En än mer konspiratorisk tanke är att Åkesson använder filmen för att statuera exempel: utrensningskampanjen är på allvar, och gäller även i partitoppen. Ekeroth får hålla i yxan med temporär time out som konsekvens, men med löfte om framtida avancemang. Almqvist var kanske omvittnat en risk för SD. Nu flyttas han på i god tid innan valet. Eller så finns krafter som tvärtom vill komma åt Åkesson och filmen kan då kasta skuggor över partiledarskapet med hänvisning till bland annat bristande omdöme i utnämning av medarbetare.

Oavsett hur det ligger till står ett klart: filmen visar att det är oroligt inom SD. Om knappt två år är det val. Det är lång tid i svensk politik.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag