Jenny Madestam

Skippa läxan

Publicerad

Läxor stressar barn och föräldrar som bryr sig.

Och lämnar elever med föräldrar som inte kan hjälpa till i sticket.

Räcker inte skoltiden för lärandet så får skoldagen förlängas.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Häromveckan fördes en intressant och het diskussion om läxornas vara eller icke vara i SVT:s Debatt som fick även mig att koka av engagemang. Det finns två skäl till varför hemläxor är ett aber som vi måste fundera över.

Till att börja med är läxor något som förpestar veckorna i många familjer. Precis som mamman i studion i tv-programmet beskrev, kommer veckan präglas av tjat, bråk och kanske gråt, där föräldrarna kämpar med att få sina barn att göra läxan. Så ser det inte sällan ut i min egen familj.

När barnen kommer hem är de trötta efter en lång dag i skola och på fritidsverksamhet. Att då sätta i gång med läxor samtidigt som det ska hinnas ätas middag och komma i säng i hyfsad tid, leder ofta till gnöl. Hemläxan blir ett trist inslag i en redan stressig vardag. Märk då, att både jag och min man är forskare och därmed självklara förespråkare av god utbildning och vikten av kunskap. Likväl blir läxor ett problem.

 

Om läxor är ett problem i vår familj hur är det då inte för den ensamstående mamman, för familjen där ingen av föräldrarna kan svenska, eller i hem med psykosociala problem? Hur funkar det med läxor hos dem?

Mina barn kommer sannolikt, i alla fall utifrån vad statistiken säger, klara sig väl oavsett läxor. Men barnen utan resursstarka föräldrar stryker självklart på foten när hemläxa är ett faktum. Inte minst de mindre barnen som behöver stöd och hjälp för att kunna genomföra hemarbetet.

Forskning om läxor är hittills begränsad. De studier som genomförts (dock ej i Sverige) visar att hemuppgifter kan ha en positiv effekt på lärandet för gymnasieelever, men för yngre elever däremot kan de tvärtom ha en negativ påverkan. För redan högpresterande elever har läxorna dessutom starkare effekt, vilket verkar rimligt. I svensk kontext finns få studier om läxor men de som genomförts visar på ett tydligt samband mellan läxor och stress hos eleverna.

Läxor kan vara relevanta för elever på gymnasiet. Att då tränas in i att arbeta självständigt är viktigt, både som förberedelse för arbetsliv och högre studier. För yngre elever däremot fyller läxorna i mitt tycke mest en segregerande funktion. De svagare eleverna kommer halka efter än mer.

Argumentet att "barn måste tränas in i disciplin" ekar tomt. Det finns inget som säger att läxor skapar disciplin, tvärtom skulle jag vilja påstå.

Att ha en välfungerande skoldag däremot kan sannolikt ge både tillräcklig kunskap och "disciplin". Och om argumentet för läxor handlar om att tiden i skolan inte räcker till för allt som ska hinnas med, då heter lösningen: förläng skoldagen. Ytterligare ett alternativ är att införa obligatorisk läxläsning efter skoldagen, vilket i och för sig borde lösas enklare genom att förlänga densamma. Eller varför inte korta loven?

 

Att skattesubventionera läxhjälp är självklart ett alternativ. Inte minst för resursstarka personer som jag och min man. Men det kommer inte bli en lösning för eleven ur resurssvaga hem.

Nej, lösningen heter skippa läxan eller gör den obligatorisk inom ramen för skolan. Det kommer leda till både gladare familjer och att barn får likvärdiga möjligheter till utbildning.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag