Jenny Madestam

Dags att införa marknadshyror

Publicerad

Sysselsättning kommer bli en av valets viktigaste frågor. Men sysselsättning är betingad av flera andra frågor.

För att ha eller kunna få ett arbete krävs till exempel utbildning, infrastruktur, barnomsorg, sjukvård, invandring och även jämställdhet. Men det krävs även någonstans att bo.

 

Detta sista tenderar dock att hamna i skymundan i den valfebriga debatten. Det är inte konstigt eftersom frågan dessvärre rymmer tydliga vinnare och förlorare, vilket är knivigt för politiska makthavare att hantera. Inte minst i valtider.

Att bostadspolitiken är essentiell för sysselsättning förefaller självklart. Sett till den bostadspolitiska debatten, och förda politiken i Sverige, är sambandet frånvarande.

I utredning efter utredning pekas ett antal grundläggande problem med svensk bostadsmarknad ut. Ett handlar om den icke fungerande hyresmarknaden. Det byggs för få hyresbostäder. Orsaken är att det inte lönar sig att upplåta sådana fastigheter. Detta på grund av hyresregleringen, att hyror förhandlas fram och att andra hänsyn tas än marknadsekonomins lagar om utbud och efterfrågan.

 

En ytterligare konsekvens av att inte tillämpa marknadshyror blir att rörligheten på bostadsmarknaden avtar. De som bor i billiga hyresbostäder i attraktiva områden flyttar inte. De flesta ser problemet.

Nationalekonomer har länge förespråkat införandet av marknadshyror. Men alla vet att detta kommer att skapa ilska i vissa grupper. Av dem som i dag bor i billiga hyresrätter i attraktiva områden kommer sannolikt många få svårt att bo kvar.

 

Ett argument mot marknadshyror är att dessa stänger ute till exempel unga, lägre socialgrupper och invandrare från vissa bostadsområden. Men så är ju fallet redan i dag. Ingen får i nuläget tag på en hyresrätt i Stockholms innerstad, om du inte har pengar eller kontakter. Och de som bor i dem, bor i dag subventionerat.

Ett annat problem är bostadsbeskattning. Den borttagna statliga fastighetsskatten 2008 var oklok. Fastighetsskatten var en trygg inkomstkälla för staten som dessutom inte påverkade beteendet nämnvärt. Det som åtföljde borttagandet var en höjd reavinstskatt vid försäljning vilket naturligtvis blir hämmande för rörligheten.

Utöver dessa hinder brukar även ränteavdraget nämnas som ett. Att sänka ränteavdrag på bolån kan även det verka positivt för bostadsmarknaden eftersom priserna sjunker.

 

Dessa grundbultar i bostadsfrågan vågar partierna inte tala högt om. Självklart vill inte alliansen, med Kristdemokraterna i spetsen, prata om problemen med den slopade fastighetsskatten. Men inte heller Socialdemokraterna säger sig vilja återinföra en sådan. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är mer positiva men är tysta. Marknadshyror vill ingen nämna. Centerpartiet håller en dörr på glänt men annars är det stängt.

Att ta i dessa bostadspolitiska frågor inför ett val tycks likställas med politiskt självmord. Det kommer väcka ilska hos vissa grupper. Vem vill göra sig ovän med villaägarna eller Hyresgästföreningen, nu?

Dock är problemen med svensk bostadsmarknad stora, åtgärder är behövliga. Riksbankschef Stefan Ingves föreslog att en bred politisk kommission bör tillsättas för att lösa bostadsmarknadens problem. Ett klokt förslag som partierna bör realisera. Efter valet. Fram till 14 september talar vi tyst om bostadsfrågan.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag