När sjukskrivningsfall tas upp i medierna kan man ibland få intrycket att försäkringskassan befolkas av sociopater som förhalar ärenden eller avslår sjukpenning för att jävlas med folk. Läkarkåren, däremot, går i regel fri från kritik.
Men läkarna har en central roll i sjukskrivningsprocessen. De ska sjukskriva - och ge Försäkringskassans handläggare ledtrådar som är mer utförliga än:
"Kurt Jansson måste vara sjukskriven i ett halvår. Lita på mig, jag är läkare."
Socialförsäkringssystem måste vara rättvisa, rättssäkra och förnuftiga. Alltså måste handläggarna få in läkarintyg som inte bara beskriver sjukdomen utan även arbetsförmågan.
Det räcker till exempel inte med att skriva att "Kurt lider av stress" eller "Kurt har ont." Det måste förklaras exakt hur stressen eller smärtan hindrar Kurt ifrån att utföra sitt jobb.
En sådan uppgift, och andra obligatoriska uppgifter i läkar- intyget, är inte bara viktiga ur kontroll- och rättvisesynpunkt. Försäkringskassan har ansvar för rehabilitering och ju sämre informationen är om patienten, desto mindre är chansen att rätt åtgärder sätts in vid rätt tidpunkt.
Men många läkare struntar i att fylla i alla nödvändiga - och obligatoriska - uppgifter i sjukintygen. När ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, kontrollerade 400 läkarintyg kom den fram till att bara 13 procent var kompletta.
Det enda läkarna var riktigt bra på var att notera patientens namn och personnummer - en 100-procentig framgång. Men den försäkrades arbetsuppgifter beskrevs bara i 15 procent av fallen. Läkarna är mer titelorienterade: 82 procent av intygen hade uppgifter om yrke eller yrkestitel.
I vissa fall räcker förstås yrke som upplysning för att Försäkringskassan ska förstå: Okej, hon är dirigent, hon behöver två armar. Men i två av tre fall räckte inte titelangivelsen för att en handläggare skulle få hela bilden klar för sig, anser ISF.
Försäkringskassan delar inte ISF:s hårda värdering av sjukintygen. De anser att 45 procent av läkarintygen duger. Men det är mindre än hälften.
Försäkringskassans handledare har tack och lov ofta tillgång till annat beslutsunderlag än läkarintyget, exempelvis den försäkrades egen ansökan om sjukpenning eller utlåtande från arbetsgivare. Men även om man lägger ihop allt material saknade handläggarna tillräckligt underlag i 30 procent av de ärenden ISF undersökte.
Vad vill då ISF göra åt detta miserabla tillstånd?
Jo, bland annat "utreda behovet av att tydliggöra för läkarna vilka uppgifter som är obligatoriska för beslut om sjukpenning".
Snacka om silkesvantar! Skulle läkarna ha svårt att förstå termen "obligatorisk uppgift" på ett läkarintyg? Det är klart att de fattar. Om något saknas är det rimligen viljan. De ids inte.
Dåliga läkarintyg drabbar både individer i sjukskrivningsdjungeln och samhället, i form av högre sjukskrivningskostnader. Här måste något radikalt göras.
Om inget annat hjälper, borde social- försäkringsminister Ulf Kristersson hota med böter.
