Den amerikanska högern hoppas nu kunna ändra det. De judiska rösterna utgör bara ett par procent men kan avgöra en tät valkamp.
Så de republikanska kandidaterna anstränger sig nu för att göra Obama så spöklik som möjligt i judiska ögon. Newt Gingrich säger att han bara inte kan förstå varför presidenten är så "fientlig" mot Israel.
Här i Sverige har Timbrochefen Roland Poirier Martinsson, som så ofta förr, tagit tillfället i akt att influeras av en apart idé från den amerikanska högern.
På Expressens debattsida i manade han i veckan judiska demokrater att tänka "väldigt länge" innan de lägger sin röst. Presidenten håller på att revolutionera USA:s Israelpolitik, varnade han.
Timbrofilosofen lyckades inte ge ett enda exempel på något som talar för att det är revolution på gång. Några sådana finns nämligen inte.
Barack Obamas politik gentemot Israel är densamma som USA har drivit i decennier.

Det blev ett väldigt liv när presidenten i Kairo 2009 slog fast att en tvåstatslösning måste utgå från, men inte exakt följa, 1967 års gränser. Samma uppfattning har till och med Reagan uttryckt och alla presidenter sedan honom haft som strategi. Att Barack Obama försökt få stopp på de svällande bosättningarna följer också en lång tradition.
Regeringen Netanyahu, som sitter i knät på Israels extremhöger, har ignorerat Obama fullständigt.
Trots det har han höjt det militära biståndet till rekordnivåer och, till skillnad från George W Bush, godkänt försäljningen av de bunkerbomber som israelerna länge trånat efter.
USA har också konsekvent stått upp för Israel i FN:s säkerhetsråd, även i fråga om bosättningarna.
Om det är något man kan beskylla Obama för så är det att han varit alldeles för svag i förhållande till Israels högerregering.

De som står för den verkliga kursändringen är de republikanska kandidater som tycker att USA ska lyda minsta vink från en av de mest extrema israeliska regeringarna i landets historia.
Flera av dem vill att USA ska erkänna det ockuperade Jerusalem som Israels huvudstad och flytta dit sin ambassad. Rick Santorum går till och med längre än Benjamin Netanyahu när han hävdar att hela Västbanken tillhör Israel.
Där kan man snacka revolution. Att föra en politik som gör tvåstatslösningen definitivt omöjlig är knappast Israelvänligt i någon rimlig mening.
Utan fred och gränser kan Israel inte förbli en judisk och demokratisk stat.

Att det är möjligt att framställa Barack Obama som Israelfientlig beror mest på att han heter Hussein i mellannamn och är son till en muslimsk far. Misstänksamheten mot hans bakgrund är uttalad hos extremister i Israel och USA men en dold underström i den mer civiliserade debatten.
Republikanernas skrämselkampanj kommer i alla fall inte att fungera.
Den bygger på en osmaklig idé om att alla amerikanska judar både har ett självklart intresse av Israel, och är ivriga anhängare av den israeliska regeringen.
Men i mätningarna av de judiska väljarnas viktigaste valfrågor är Israel aldrig ens topp fem.
Att gruppen röstat demokratiskt i hundra år beror på att den sammantaget är ovanligt liberal.
Hur mycket de republikanska kandidaterna än prisar Netanyahu kommer motstånd mot allmän sjukförsäkring, aborträtt och homosexuellas rättigheter aldrig att vinna "the jewish vote".