Gösta Bohman Piraten. Foto: Lotte fernwall Foto: Cornelia Nordström
Gösta Bohman Piraten. Foto: Lotte fernwall Foto: Cornelia Nordström
Isobel Hadley-Kamptz

Välkomna till ett nytt DDR

Publicerad

"Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre."

Citatet från Gösta Bohman länkades runt i veckan inför riksdagens beslut om data-lagringsdirektivet. Tillsammans föreställde vi oss den fasa den forne moderat- ledaren skulle ha känt inför sentida partikamraters utrullning av en allt mer omfattande övervakningsstat.

Och kanske var just Bohman så principfast att han hade stått pall inför senare tiders statsmanna - frestelser.

Men lika sannolikt är att han, särskilt om han lett en regering och inte bara dess bland medelväljarna impopulära högerflank, hade stoppat undan principerna lika självklart som alla dagens ungdomspolitiker gör så fort de bereds plats bland de vuxna.

Alla ungdomsförbund står högresta i diskussionen om övervakning och censur. Alla unga politiker byter sedan åsikt eller håller tyst när de går vidare.

Det tydligaste exemplet är förstås Annie Lööf - det gick ju så snabbt för henne att ta klivet från ung och principfast till tyst och följsam partiledare, som hellre struntade i Centerpartiets helt nyliga stämmobeslut om datalagring än vågade säga emot Fredrik Reinfeldt.

Det är lätt att göra det till individfrågor och anklaga enskilda personer för hyckleri. Kappvändande för egen karriärvinning är traditionellt inte särskilt väl ansett. Men vi måste också se att det handlar om makt och om vad som händer med den som har makt.

På senare år har många påstått att internet innebär en frihetsrevolution.

De har pekat på allt från sociala mediers inverkan på den arabiska våren till hur nätet också i den fria världen har utökat yttrandefriheten för massorna.

Så kan det förstås vara, även om den egyptiska frihetskämpen Salma Said på ett Sidaseminarium i höstas torrt påpekade att Twitter inte spelar så stor roll om det inte finns folk på gatorna.

Vad vi tänker än mindre på är maktens egen inneboende logik.

Om teknikutveckling gör att makt försvinner från den mäktige kommer hen försöka ta igen makten på andra områden.

Om tekniken gör det möjligt för den som redan har makt att få ännu mer kommer hen söka göra det också.

Så ser vi hur nätet med dess maktförskjutningar och -förstärkningar bidragit till ökad övervakning från såväl stat som arbets-givare.

Ystra teknik-evangelister påstår att vi numera alla har kontroll över våra produktionsmedel.

Marxismen genomförd! Det kallas humankapital och syftar ytterst på arbetssäljarens hjärna.

Men de som tidigare kontrollerade de fysiska produktionsmedlen försöker nu bara hitta nya styrningsmedel, arbetsgivare kräver arbets-sökande på facebook-loginuppgifter för att kontrollera deras privatliv, kräver mobilen på dygnet runt, kräver att den anställde ska "leva varumärket".

Stater å sin sida kan i dag vara DDR utan att vara DDR. Det krävs inga an-givare, inget Stasi, bara lagrat data, håvande i flöden, lagda mönster.

Lockelsen blir för de flesta övermäktig. Eller som Gösta Bohman sade:

"Datorutvecklingen ger enorma möjligheter för ett genomkontrollerat och genomreglerat samhälle."

Kanske hade han sett igenom det och hållit fast vid någon form av frihet ändå.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida