Isobel Hadley-Kamptz

Vi måste prata om sociogrammen

Publicerad
Uppdaterad
Socio-vadåförnåt sa du? Så reagerade en del av åhörarna på centerns FRA-hearing i förra veckan när juridikdoktoranden Mark Klamberg frågade före detta Säpo-chefen Anders Eriksson om sociogram.
Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Så småningom fick Klamberg bekräftat att den sortens mönster sparas i underrättelsetjänsternas databaser. Och plötsligt fick FRA-kritiken en ny och viktigare dimension.
FRA kommer att känna till alla människor som du ringer till och mailar med. Kartan över detta ditt sociala nätverk är ett sociogram. De kommer också känna till allt annat du gör på internet, dina bankärenden, vilka tidningar du läser, vilka chattar du besöker, vilka böcker du beställer på biblioteket. Det kan man göra mer avancerade kartor av, som kombineras med sociogrammen. Allt det här görs av datorer, även om människor sedan tittar på resultaten.
När FRA har förnekat att de är ute efter innehållet i vanliga människors mail och till och med sagt att de inte behöver bekymra sig om eventuell kryptering beror det på att de spanar efter mönster, eller trafikanalys som det heter på underrättelsespråk.
I militära sammanhang, som t ex vilka förband som talar med vilka, har FRA gjort sociogram sedan 40-talet. Vad man är ute efter när man kartlägger civila är avvikelser i mönstren, både de individer och de rörelser som skiljer ut sig.

Eftersom kartorna är resultat av spaningen och inte själva spaningsmaterialet, är det enkelt och lagligt enligt nya lagen att spara hur länge som helst.
Den här sortens kartläggning säger mer om människor än vad man kanske ens vet själv, eftersom så mycket handlande är omedvetet. Lägg dessutom till att FRA inte hindras av personuppgiftslagen från att söka efter sånt som religion, sexuell läggning och politisk eller facklig tillhörighet. De har fått ett undantag.
Bilden av massavlyssning och masskartläggning av vanliga enskilda medborgare blir allt mer skrämmande. När FRA-förespråkarna säger att spaningen inte riktar sig mot enskilda känner de antingen inte till sociogrammen, eller också ljuger de.

Det första är tyvärr inte helt osannolikt. Direktiven om FRA:s databaser, och de analyser som sparas där, har nämligen aldrig passerat riksdagen.
Fiffigt nog lade regeringen fram det som en förordning i stället för en lag, och då behöver man inte konfronteras med bråkiga folkvalda. När jag frågar moderate riksdagsledamoten Karl Sigfrid om argumenten kring sociogram och mönsterspaning i m-riksdagsgruppen säger han att de såvitt han minns inte diskuterat frågan alls.
Har regeringen fört riksdagen bakom ljuset?
Varken FRA eller regeringen har än så länge dementerat uppgifterna om masskartläggning. Enligt underrättelseexperter är det helt meningslöst att spana efter avvikelser i mönstren om man inte genomför kartläggningen på massnivå under lång tid. Precis det som FRA nu får laglig rätt att göra. Under tiden som de letar avvikelser kartlägger och sparar de också alla vanliga oskyldigas nätverk och liv.

Ytterligare ett problem är att den här masskartläggningen inte är särskilt effektiv. Precis som sades i elfte septemberkommissionens rapport om den amerikanska mass-spaningen, som står som modell för FRA, drunknar det viktiga i bruset. Om man verkligen vill spana efter terrorhot är det långt bättre med gammeldags hederlig underrättelseverksamhet.
Av omsorg både om enskildas rätt till privatliv och om Sveriges säkerhet måste signalspaningen utredas bättre. Det är en gåta att inte regeringen inser det.

Isobel Hadley-Kamptz är ny kolumnist på ledarsidan och kommer att skriva
varannan lördag.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag